Litteracitetsförväntningar i historia: En studie av skrivpraktiker i årskurs 6

Christina Lindh, Robert Walldén

Forskningsoutput: KonferensbidragSammanfattningPeer review

Sammanfattning

Denna studie svarar mot behovet av forskning om hur lärare kan stödja elevers ämnesspecifikalitteracitet i språkligt heterogena klassrum med fokus på skrivandets roll. Tidigare forskning har belyst att det ofta saknas strukturerade former av textarbete (t.ex. Lindh, 2019; Olvegård, 2014)och hur nationella prov ställer eleverna inför skriftspråkliga utmaningar (t.ex. Staf & Nord, 2018).Mindre uppmärksamhet har ägnats åt undervisning där läraren leder ett strukturerat arbete med texter för att stödja eleverna inför exempelvis provskrivande. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra med fördjupad kunskap om litteracitetsförväntningar i historieundervisning. Utgångspunkt tas i följande frågor: Vilka litteracitetsförväntningar är påtagliga i prov samt provförberedande undervisningsaktiviteter? Hur hanterar eleverna dessa förväntningar i sitt skrivande? Ett rikt empiriskt material bestående av elevtexter, läromaterial och transkriberade ljudinspelningar insamlat i en språkligt heterogen årskurs 6 har gjort det möjligt att utforska de litteracitetsförväntningar eleverna möter i olika undervisningsmoment, såsom textsamtal, antecknande, läxprov och slutprov. I en tidigare studie på samma material (Walldén & Lindh, 2021) undersöktes olika syften och mål med det skrivande läraren skapade förutsättningar för. Föreliggande studie fäster ett större avseende vid texter eleverna producerade.
Ett teoretiskt tolkningsramverk inspirerat av systemisk-funktionell genreteori (Martin & Rose, 2008) och skrivhandlingar med utgångspunkt i Skrivhjulet (t.ex. Lindh, 2019) har använts för att klassificera olika frågor som eleverna skulle besvara och för att analysera elevernas texter. Det preliminära resultatet visar att aktiviteter såsom tankeskrivande genom anteckningar, textsamtal och läxprov av övningskaraktär till viss del tycktes stödja elevernas provskrivande. Samtidigt var det påtagligt att förväntningarna stegrades i det avslutande och betygsättande prov läraren gav. Jämfört med läxproven och de frågor som utgjorde utgångspunkt för textsamtal, som ofta pekade mot att rekonstruera eller omformulera stoff från läromedelstexter, ställde slutprovet större krav på att resonera utifrån orsak och verkan. Dessa stegrande förväntningar hanterade eleverna på olika sätt.
Lindh, C.
OriginalspråkSvenska
StatusPublicerad - 2021-nov.-24
EvenemangDen åttonde nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning (NNMF8) 2021, Uppsala, 24-25 november, 2021 -
Varaktighet: 1980-jan.-01 → …

Konferens

KonferensDen åttonde nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning (NNMF8) 2021, Uppsala, 24-25 november, 2021
Period80-01-01 → …

Nationell ämneskategori

  • Utbildningsvetenskap (503)

Nyckelord

  • skrivpraktiker i SO
  • ämneslitteracitet
  • SFL
  • Skrivhjulet
  • historia

Citera det här