Litteraturarbete i modersmålsundervisningen: Lärare berättar

Flerspråkiga elevers språkliga, kognitiva och emotionella utveckling främjas av läsning av skönlitteratur och lärarledda samtal (Economou 2014, 2015). Avgörande är även den läsning och de biblioteksvanor som elever utvecklar utanför klassrummet (Damber 2017). Betydelsen av skriftrika miljöer (Cummins 2017) och kontinuerlig modersmålsundervisning är stor (Cummins & Schecter 2003). I svenska studier framhävs den förbättrade läsförståelsen på modersmålet som en viktig faktor, och det arbetet dominerar ofta i modersmålsundervisningen (Ganuza & Hedman 2015, 2018; Palm, Ganuza & Hedman 2019). Vidare uppfattar elever modersmålet som viktigt för personlig utveckling och språklig och kulturell identitet (Palm, Ganuza & Hedman 2019).

Modersmålsämnets starka ställning i skollagen står i kontrast till lärarnas uppfattningar om det som marginaliserat och utan status (Svensson & Torpsten 2013; Ganuza & Hedman 2015, 2018). Styrdokumentens skrivningar har varit svåra att omsätta (Hyltenstam & Milani 2012). En annan utmaning är modersmålsundervisningens integration i övrig verksamhet (Svensson & Torpsten 2008; Avery 2015). Mot den bakgrunden undersöker jag modersmålslärares resonemang om skönlitteraturens betydelse i modersmålsundervisningen. Vilken roll tillmäts lyriken, berättelsen och romanen? Vid semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 19 modersmålslärare i tre mindre sydsvenska städer ställde jag denna och liknande frågor. Jag planerar för fortsatta, fördjupade intervjuer men vill presentera följande preliminära resultat:

I deltagarnas berättelser om undervisningen framträder ett arbete som främjar en muntligt baserad textrörlighet (Liberg 2016) under högläsning och omläsning av relativt korta texter, ofta med stöd i läsläxor som involverar vårdnadshavare. Läraren beskrivs som en läsande, samtalande och modellerande förebild, ofta tillsammans med äldre eller mer nyanlända elever i gruppen. Syftet med lästillfällena är att främja utvecklingen av ordförrådet och uttalet men även förmågan till närläsning och djupläsning (Ingemansson 2020). Jämte textsamtal och ordförrådsarbete på både modersmål och svenska förekommer också olika funktionaliserade moment där elever framför, uppför och överlämnar skrift. Endast undantagsvis kopplas det här litteraturarbetet till den ordinarie svenskundervisningen.