Med SoTL som ramverk: från intuition, med blicken mot ett strukturerat förhållningssätt

I en svensk kontext är troligtvis det som benämns som ”akademiskt
lärarskap” (Bolander Laksov & Scheja, 2020) den mest vedertagna
motsvarigheten till Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). En
annan benämning är ”ett vetenskapligt förhållningsätt till undervisning
och lärande” (Bolander Laksov et al., 2014, s. 8), som använts i
diskussioner kring begreppet SoTL och kring pedagogisk skicklighet.
Enligt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH, 2024) är SoTL ett tillvägagångssätt där lärare utvecklar sin praktik och studenters lärande,
och där resultat delas med kollegor. Centralt är lärarens reflektioner
kring, och utveckling av, undervisningssituationen, samt spridning av
resultat där studentens bästa är i fokus. Vidare görs sådan praktikutveckling genom vetenskaplig analys av undervisningen mot bakgrund av aktuell forskning och kunskap om lärande i högre utbildning,
vilket också svarar mot det vetenskapliga förhållningssättet.
En viktig komponent i närmandet av SoTL, enligt Vanderbilt University (2025), handlar om de kategorier av undervisande personal som
ofta är aktiva inom SoTL. Utbildningsvetenskap har en lång historia
som ämnesdisciplin, och är väl beforskat av specialister inom det området. Forskning inom utbildningsvetenskap är dock ofta relaterat till
11
”K12”, det vill säga de 12 första åren inom skolgången. SoTL fokuserar
istället på högre utbildning och bedrivs av ämnesspecialister inom vitt
skilda discipliner, såsom exempelvis psykologi och datavetenskap.
Första gången jag själv stötte på SoTL var vid ett möte arrangerat av
HERD@HKR1 där Maria Larsson från Lunds universitet var inbjuden
för att presentera och diskutera begreppet. En av utgångspunkterna för
Marias presentation var en artikel som tar upp ”friktioner” (Larsson et
al., 2020) mellan utbildningsvetenskap och SoTL. Studien visade att
från utbildningsvetenskapens perspektiv ses SoTL som oseriöst och
med låg kvalitet, medan de forskare som utgick från ett SoTL-perspektiv menade att undervisningen studeras med seriöst engagemang och
metoder för att kunna göra förändring av denna till det bättre. I artikeln
beskrivs också att det finns särskilda kanaler för berikande spridning av
SoTL-baserade resultat, samt att SoTL-forskare inte upplevde den
nämnda friktionen i samma utsträckning. Det var intressant att ta del
av dessa resultat, och dessa nya insikter bidrar till att jag lättare kan
positionera mig själv i fältet av studier kring undervisning och lärande.
Jag har sedan början av 2010-talet publicerat mig pedagogiskt på konferenser och i tidskrifter, men jag har inte positionerat mig inom utbildningsvetenskap. Maria Larssons presentation av SoTL har bidragit till
insikten att jag troligtvis, och utan att vara medveten om det, befunnit
mig inom ramarna för SoTL även om mina projekt bedrivits något
intuitivt. Nu har ett intresse väckts hos mig angående hur jag skulle
kunna bedriva SoTL enligt mer strukturerade former.
I denna text tar jag först upp tre exempel på mina tidigare mer intuitivt
drivna utvecklingsprojekt. Jag tar också upp exempel på alternativa
strukturerade förhållningssätt. Denna text ger mig möjlighet att, å ena
sidan för mig själv sammanfatta vad jag tidigare gjort i det för mig nya
ljuset av SoTL och, å andra sidan, ge inspiration till kollegors pedagogiska meritering.