Naturvetenskap och tematisk undervisning i förskolan: förskollärarstudenters examensarbeten

Denna presentation fokuserar på förskollärarstudenters och yrkesverksamma förskollärares kunskapsemfaser (Roberts, 1982) under planeringsmöten inför tematisk undervisning inom ramen för examensarbeten. Forskning visar att naturvetenskapsundervisning ställer särskilda krav på förskollärare (Fleer, 2009; Redfors m.fl., 2022), och en rapport pekar på att naturvetenskapligt innehåll i förskolan ofta behandlas som enskilda ”händelser” snarare än som en del av tematiskt lärande (Skolinspektionen, 2018). Vidare lyfter forskning fram en svag koppling mellan examensarbeten och yrkesprofessionen (Arneback et al., 2016; Erixon Arreman & Erixon, 2015).

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i utvecklingspedagogik (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008), barnperspektiv (Qvortrup et al., 1994; Halldén, 2003) och kunskapsemfaser (Roberts, 1982). Empiriska data har genererats genom inspelade planeringsmöten och enkäter inom ramen för ett designbaserat forskningsprojekt i samverkan. En kvalitativ analys av kunskapsemfaser och didaktisk förankring av tematiskt lärande har genomförts.

Syftet är att utveckla kunskap om vilka mål för naturvetenskapsundervisning som förskollärarstudenter och arbetslag uttrycker under planeringsmöten inför tematisk undervisning. Forskningsfrågor är:

• Vilka kunskapsemfaser kan identifieras under förskollärarstudenters och arbetslags gemensamma planeringsmöten för tematiskt lärande i förskolan?
• Hur relaterar de identifierade kunskapsemfaser till begreppen being och becoming?

Studien följer Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer gällande forskningsetik och datahantering, där särskild hänsyn har tagits till informerat samtycke, frivilligt deltagande och anonymitet. Resultaten visar att kunskapsemfasen ”Vardagstillämpningar” framträder tydligt och har en stark koppling till barnperspektiv. Resultaten indikerar värdet av samarbete mellan förskollärarstudenter och arbetslag under examensarbete för vidare utveckling av naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Referenser
Arneback, E., Englund, T., & Dyrdal Solbrekke, T. (2016). Writing in and out of control: A longitudinal study of three teachers ́ experiences of academic writing in preschool teacher education. Nordic Studies in Education, 36(3), 211-228.
Danielsson, A., Andersson, K., Gullberg, A., and Hussénius, A. (2018). Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning. Högre utbildning, 8(1), 1-13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1112
Erixon Arreman, I., & Erixon, P.-O. (2015). The degree project in Swedish early childhood education and care: What is at stake? Educational Inquiry, 6(3), 309-332.
Fleer, M. (2009). Supporting scientific conceptual consciousness or learning in ‘a Roundabout way’ in play-based contexts. International Journal of Science Education, 31(8), 1069–1089.
Fleer, M., Gomes, J., & March, S. (2014). Science learning affordances in preschool environments. Australian Journal of Early Childhood, 39(1), 38-48.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1–2), 12–23.
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2008). The Playing Learning Child: Towards a Pedagogy of Early Childhood. Scandinavian Journal of Educational Research, 52(6), 623–641.
Qvortrup, J., Bardy, M., Sgritta, G. B., & Wintersberger, H. (eds.) (1994). Childhood matters - social theory, practice and politics. Aldershot.
Redfors, A., Fridberg, M., Jonsson, A., & Thulin, s. (2022). Early Years Physics Teaching of Abstract Phenomena in Preschool—Supported by Children’s Production of Tablet Videos. Education Sciences 12(7), 1-13.
Roberts, D. A. (1982). Developing the Concept of" Curriculum Emphases" in Science Education. Science education, 66(2), 243-60
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2013). Early childhood care and education: a child perspective paradigm. European Early Childhood Education Research Journal, 21 (4), 459–475.
Vetenskapsrådet. (2017). Good research practice. Vetenskapsrådet.
Skolinspektionen. (2018). “Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan.” Skolinspektionen.