Påverkar betande gäss och svanar jordbruket

Johan Elmberg; Ingunn Tombre

Påverkar betande gäss och svanar jordbruket

Forskningsoutput: Kapitel i bok/rapport › Kapitel i bok

35 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära ﬂer människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa.

• De ökande antalen leder ibland till problem och konﬂikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem.

• Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten.

• Bete på växande grödor kan också skapa intressekonﬂikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker.

• Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött.

GÄSS OCH SVANAR SOM VÄXTÄTARE

• Eftersom deras föda mest består av ﬁbrer och vatten, måste gäss och svanar äta stora mängder för att få i sig nog med näringsämnen (främst proteiner och kolhydrater).

• Gäss och svanar har en högt utvecklad förmåga att avgöra växters innehåll av proteiner och lättsmälta kolhydrater, men också av illasmakande och svårsmälta ämnen. De är därför kräsna i sitt val av föda.

• Behovet av olika näringsämnen varierar över året; gäss och svanar äter mer proteiner höst och vår, medan energirika växter prioriteras under vintern.

• De ﬂesta jordbruksgrödor är mer näringsrika än gässens naturliga föda, och därför rtare val” för dem.

BETESSKADOR I JORDBRUKET

• Grödor med bättre näringsinnehåll och ökande arealer vintergröna grödor gör att vi idag har mer gäss och svanar på jordbruksmark än någonsin förr.

• Skador orsakade av gäss och svanar under höst och vinter kan ofta kompenseras av växterna men ibland leda till ekonomiska förluster.

• Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar.

• Lokalt kan bete av gäss och svanar orsaka stora skador och kännbara ekonomiska förluster för jordbruket. Betesskador uppkomna under vår och sommartid före skörd kan vara särskilt problematiska, och är samtidigt lite studerade.

• Det ﬁnns en rad exempel på både beprövade och mindre beprövade metoder att styra förekomsten av gäss och svanar, och därmed påverka skadornas omfattning. Till dessa hör avledningsåkrar, grödoval, skrämsel och andra åtgärder som gör fält mindre attraktiva för fåglarna.

Originalspråk	Svenska
Titel på värdpublikation	Fakta för förvaltare: gäss och svanar
Undertitel på värdpublikation	kunskapssammanställning om bete,övergödning, smittspridning och skyddsjakt
Redaktörer	Johan Elmberg, Johan Månsson
Utgivningsort	Stockholm
Förlag	Naturvårdsverket
ISBN (tryckt)	978-91-620-8793-7
Status	Publicerad - 2018

Nationell ämneskategori

Naturvetenskap (1)

FN:s SDG:er

Detta resultat bidrar till följande hållbara utvecklingsmål:

Åtkomst av dokument

FULLTEXT01.pdfSlutlig publicerad version, 1,56 MB

Citera det här

@inbook{5cc7e7166ea3453799d68cba65e78c7f,

title = "P{\aa}verkar betande g{\"a}ss och svanar jordbruket",

abstract = "G{\"a}ss och svanar f{\"o}rekommer idag i st{\"o}rre antal n{\"a}ra ﬂer m{\"a}nniskor {\"a}n n{\aa}gonsin tidigare, i Sverige och i {\"o}vriga V{\"a}steuropa.• De {\"o}kande antalen leder ibland till problem och konﬂikter. P{\aa} jordbruksmark kan g{\"a}ss och svanar orsaka kostsamma skador p{\aa} osk{\"o}rdade gr{\"o}dor. H{\aa}rt bete kan ocks{\aa} p{\aa}verka naturlig v{\"a}xtlighet och d{\aa} bli ett naturv{\aa}rdsproblem.• G{\"a}ss och svanar {\"a}r vegetarianer och {\"a}ter enbart blad, stj{\"a}lkar, fr{\"o}n och rotdelar fr{\aa}n v{\"a}xter, b{\aa}de p{\aa} land och i vatten.• Bete p{\aa} v{\"a}xande gr{\"o}dor kan ocks{\aa} skapa intressekonﬂikter i omr{\aa}den d{\"a}r g{\"a}ss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade v{\aa}tmarker.• Samtidigt bidrar g{\"a}ssen med m{\aa}nga ekosystemtj{\"a}nster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och k{\"o}tt.G{\"A}SS OCH SVANAR SOM V{\"A}XT{\"A}TARE• Eftersom deras f{\"o}da mest best{\aa}r av ﬁbrer och vatten, m{\aa}ste g{\"a}ss och svanar {\"a}ta stora m{\"a}ngder f{\"o}r att f{\aa} i sig nog med n{\"a}rings{\"a}mnen (fr{\"a}mst proteiner och kolhydrater).• G{\"a}ss och svanar har en h{\"o}gt utvecklad f{\"o}rm{\aa}ga att avg{\"o}ra v{\"a}xters inneh{\aa}ll av proteiner och l{\"a}ttsm{\"a}lta kolhydrater, men ocks{\aa} av illasmakande och sv{\aa}rsm{\"a}lta {\"a}mnen. De {\"a}r d{\"a}rf{\"o}r kr{\"a}sna i sitt val av f{\"o}da.• Behovet av olika n{\"a}rings{\"a}mnen varierar {\"o}ver {\aa}ret; g{\"a}ss och svanar {\"a}ter mer proteiner h{\"o}st och v{\aa}r, medan energirika v{\"a}xter prioriteras under vintern.• De ﬂesta jordbruksgr{\"o}dor {\"a}r mer n{\"a}ringsrika {\"a}n g{\"a}ssens naturliga f{\"o}da, och d{\"a}rf{\"o}r rtare val” f{\"o}r dem.BETESSKADOR I JORDBRUKET• Gr{\"o}dor med b{\"a}ttre n{\"a}ringsinneh{\aa}ll och {\"o}kande arealer vintergr{\"o}na gr{\"o}dor g{\"o}r att vi idag har mer g{\"a}ss och svanar p{\aa} jordbruksmark {\"a}n n{\aa}gonsin f{\"o}rr.• Skador orsakade av g{\"a}ss och svanar under h{\"o}st och vinter kan ofta kompenseras av v{\"a}xterna men ibland leda till ekonomiska f{\"o}rluster.• G{\"a}ss och svanars p{\aa}verkan p{\aa} sk{\"o}rdeutfallet generellt {\"a}r mycket liten j{\"a}mf{\"o}rt med den variation som orsakas av faktorer som nederb{\"o}rd, temperatur och v{\"a}xtsjukdomar.• Lokalt kan bete av g{\"a}ss och svanar orsaka stora skador och k{\"a}nnbara ekonomiska f{\"o}rluster f{\"o}r jordbruket. Betesskador uppkomna under v{\aa}r och sommartid f{\"o}re sk{\"o}rd kan vara s{\"a}rskilt problematiska, och {\"a}r samtidigt lite studerade.• Det ﬁnns en rad exempel p{\aa} b{\aa}de bepr{\"o}vade och mindre bepr{\"o}vade metoder att styra f{\"o}rekomsten av g{\"a}ss och svanar, och d{\"a}rmed p{\aa}verka skadornas omfattning. Till dessa h{\"o}r avlednings{\aa}krar, gr{\"o}doval, skr{\"a}msel och andra {\aa}tg{\"a}rder som g{\"o}r f{\"a}lt mindre attraktiva f{\"o}r f{\aa}glarna.",

author = "Johan Elmberg and Ingunn Tombre",

year = "2018",

language = "Svenska",

isbn = "978-91-620-8793-7",

editor = "Johan Elmberg and Johan M{\aa}nsson",

booktitle = "Fakta f{\"o}r f{\"o}rvaltare: g{\"a}ss och svanar",

publisher = "Naturv{\aa}rdsverket",

}

TY - CHAP

T1 - Påverkar betande gäss och svanar jordbruket

AU - Elmberg, Johan

AU - Tombre, Ingunn

PY - 2018

Y1 - 2018

N2 - Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära ﬂer människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa.• De ökande antalen leder ibland till problem och konﬂikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem.• Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten.• Bete på växande grödor kan också skapa intressekonﬂikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker.• Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött.GÄSS OCH SVANAR SOM VÄXTÄTARE• Eftersom deras föda mest består av ﬁbrer och vatten, måste gäss och svanar äta stora mängder för att få i sig nog med näringsämnen (främst proteiner och kolhydrater).• Gäss och svanar har en högt utvecklad förmåga att avgöra växters innehåll av proteiner och lättsmälta kolhydrater, men också av illasmakande och svårsmälta ämnen. De är därför kräsna i sitt val av föda.• Behovet av olika näringsämnen varierar över året; gäss och svanar äter mer proteiner höst och vår, medan energirika växter prioriteras under vintern.• De ﬂesta jordbruksgrödor är mer näringsrika än gässens naturliga föda, och därför rtare val” för dem.BETESSKADOR I JORDBRUKET• Grödor med bättre näringsinnehåll och ökande arealer vintergröna grödor gör att vi idag har mer gäss och svanar på jordbruksmark än någonsin förr.• Skador orsakade av gäss och svanar under höst och vinter kan ofta kompenseras av växterna men ibland leda till ekonomiska förluster.• Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar.• Lokalt kan bete av gäss och svanar orsaka stora skador och kännbara ekonomiska förluster för jordbruket. Betesskador uppkomna under vår och sommartid före skörd kan vara särskilt problematiska, och är samtidigt lite studerade.• Det ﬁnns en rad exempel på både beprövade och mindre beprövade metoder att styra förekomsten av gäss och svanar, och därmed påverka skadornas omfattning. Till dessa hör avledningsåkrar, grödoval, skrämsel och andra åtgärder som gör fält mindre attraktiva för fåglarna.

AB - Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära ﬂer människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa.• De ökande antalen leder ibland till problem och konﬂikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem.• Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten.• Bete på växande grödor kan också skapa intressekonﬂikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker.• Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött.GÄSS OCH SVANAR SOM VÄXTÄTARE• Eftersom deras föda mest består av ﬁbrer och vatten, måste gäss och svanar äta stora mängder för att få i sig nog med näringsämnen (främst proteiner och kolhydrater).• Gäss och svanar har en högt utvecklad förmåga att avgöra växters innehåll av proteiner och lättsmälta kolhydrater, men också av illasmakande och svårsmälta ämnen. De är därför kräsna i sitt val av föda.• Behovet av olika näringsämnen varierar över året; gäss och svanar äter mer proteiner höst och vår, medan energirika växter prioriteras under vintern.• De ﬂesta jordbruksgrödor är mer näringsrika än gässens naturliga föda, och därför rtare val” för dem.BETESSKADOR I JORDBRUKET• Grödor med bättre näringsinnehåll och ökande arealer vintergröna grödor gör att vi idag har mer gäss och svanar på jordbruksmark än någonsin förr.• Skador orsakade av gäss och svanar under höst och vinter kan ofta kompenseras av växterna men ibland leda till ekonomiska förluster.• Gäss och svanars påverkan på skördeutfallet generellt är mycket liten jämfört med den variation som orsakas av faktorer som nederbörd, temperatur och växtsjukdomar.• Lokalt kan bete av gäss och svanar orsaka stora skador och kännbara ekonomiska förluster för jordbruket. Betesskador uppkomna under vår och sommartid före skörd kan vara särskilt problematiska, och är samtidigt lite studerade.• Det ﬁnns en rad exempel på både beprövade och mindre beprövade metoder att styra förekomsten av gäss och svanar, och därmed påverka skadornas omfattning. Till dessa hör avledningsåkrar, grödoval, skrämsel och andra åtgärder som gör fält mindre attraktiva för fåglarna.

M3 - Kapitel i bok

SN - 978-91-620-8793-7

BT - Fakta för förvaltare: gäss och svanar

A2 - Elmberg, Johan

A2 - Månsson, Johan

PB - Naturvårdsverket

CY - Stockholm

ER -