Poesi och identitetsbyggande i rutan

Petra Magnusson

Poesi och identitetsbyggande i rutan

Forskning Relationell Pedagogik

Forskningsoutput: Konferensbidrag › Muntlig presentation

Sammanfattning

Presentationen utgår från en pågående studie om gymnasieungdomars läsning av och skapande av poesi. Materialinsamlingen gjordes under klassens arbete med att närma sig och intressera sig för poesi under 4 arbetspass utspridda över tre veckor, i en digital lärplattform. Materialet för denna presentation består av elevernas egna produktioner som de fick i uppgift att presentera för varandra i lärgrupper i slutet av arbetsområdet. Elevernas presentationer analyseras med hjälp av analysverktygen metafunktioner från systemisk funktionell lingvistik (Halliday, 1985; Magnusson & Godhe, 20) och semiotiska resursers meningspotential från sociosemiotiken (Bezemer & Kress, 2016). Frågeställningarna som ställs handlar om vilka semiotiska resurser som väljs av eleverna och vad de kommunicerar – här med särskilt fokus på känslor i ett identitetsskapande. Tidigare nordiska studier visar (språk)klassrummet som plats för både förhandling om och byggandet av identitet (Laursen m.fl., 2020) och potentialen i det multimodala meningsskapandet när det gäller poetiskt textskapande (Magnusson & Godhe, 2019). I presentationen visas dels en översikt över elevernas produktioner, dels en multimodal analys av presentationerna i den digitala lärplattformen. Med dessa som grund diskuteras betydelsen av den digitala lärplattformen för de poetiska uttryck som realiseras.

ReferenserBezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537

Halliday, M. A. K. (1985). An introduction to functional grammar. Edward Arnold.

Laursen, H. P., Baun, L., & Østergaard, W. (2020). Bubbles of becomings: From located investment to placemaking practices of engagement in the language classroom. Language and Education, 34(6), 566–582. https://doi.org/10.1080/09500782.2020.1775247

Magnusson, P., & Godhe, A.-L. (2019). Multimodality in Language Education – Implications for Teaching. Designs for Learning, 11(1), 127–137. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.127

Originalspråk	Svenska
Status	Publicerad - 2021
Evenemang	Litteraturdidaktiskt nätverk 2021: Litteraturdidaktik och känslor - Högskolan Kristianstad, Kristianstad, Sverige Varaktighet: 2021-nov.-11 → 2021-nov.-12

Konferens

Konferens	Litteraturdidaktiskt nätverk 2021
Förkortad titel	LDN 2021
Land/Territorium	Sverige
Ort	Kristianstad
Period	21-11-11 → 21-11-12

Nationell ämneskategori

Språk och litteratur (602)

Citera det här

@conference{e4d872f3d62343e9a5a096f3b34a83e8,

title = "Poesi och identitetsbyggande i rutan",

abstract = "Presentationen utg{\aa}r fr{\aa}n en p{\aa}g{\aa}ende studie om gymnasieungdomars l{\"a}sning av och skapande av poesi. Materialinsamlingen gjordes under klassens arbete med att n{\"a}rma sig och intressera sig f{\"o}r poesi under 4 arbetspass utspridda {\"o}ver tre veckor, i en digital l{\"a}rplattform. Materialet f{\"o}r denna presentation best{\aa}r av elevernas egna produktioner som de fick i uppgift att presentera f{\"o}r varandra i l{\"a}rgrupper i slutet av arbetsomr{\aa}det. Elevernas presentationer analyseras med hj{\"a}lp av analysverktygen metafunktioner fr{\aa}n systemisk funktionell lingvistik (Halliday, 1985; Magnusson & Godhe, 20) och semiotiska resursers meningspotential fr{\aa}n sociosemiotiken (Bezemer & Kress, 2016). Fr{\aa}gest{\"a}llningarna som st{\"a}lls handlar om vilka semiotiska resurser som v{\"a}ljs av eleverna och vad de kommunicerar – h{\"a}r med s{\"a}rskilt fokus p{\aa} k{\"a}nslor i ett identitetsskapande. Tidigare nordiska studier visar (spr{\aa}k)klassrummet som plats f{\"o}r b{\aa}de f{\"o}rhandling om och byggandet av identitet (Laursen m.fl., 2020) och potentialen i det multimodala meningsskapandet n{\"a}r det g{\"a}ller poetiskt textskapande (Magnusson & Godhe, 2019). I presentationen visas dels en {\"o}versikt {\"o}ver elevernas produktioner, dels en multimodal analys av presentationerna i den digitala l{\"a}rplattformen. Med dessa som grund diskuteras betydelsen av den digitala l{\"a}rplattformen f{\"o}r de poetiska uttryck som realiseras.ReferenserBezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537Halliday, M. A. K. (1985). An introduction to functional grammar. Edward Arnold.Laursen, H. P., Baun, L., & {\O}stergaard, W. (2020). Bubbles of becomings: From located investment to placemaking practices of engagement in the language classroom. Language and Education, 34(6), 566–582. https://doi.org/10.1080/09500782.2020.1775247Magnusson, P., & Godhe, A.-L. (2019). Multimodality in Language Education – Implications for Teaching. Designs for Learning, 11(1), 127–137. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.127",

author = "Petra Magnusson",

year = "2021",

language = "Svenska",

note = "Litteraturdidaktiskt n{\"a}tverk 2021 : Litteraturdidaktik och k{\"a}nslor, LDN 2021 ; Conference date: 11-11-2021 Through 12-11-2021",

}

TY - CONF

T1 - Poesi och identitetsbyggande i rutan

AU - Magnusson, Petra

PY - 2021

Y1 - 2021

N2 - Presentationen utgår från en pågående studie om gymnasieungdomars läsning av och skapande av poesi. Materialinsamlingen gjordes under klassens arbete med att närma sig och intressera sig för poesi under 4 arbetspass utspridda över tre veckor, i en digital lärplattform. Materialet för denna presentation består av elevernas egna produktioner som de fick i uppgift att presentera för varandra i lärgrupper i slutet av arbetsområdet. Elevernas presentationer analyseras med hjälp av analysverktygen metafunktioner från systemisk funktionell lingvistik (Halliday, 1985; Magnusson & Godhe, 20) och semiotiska resursers meningspotential från sociosemiotiken (Bezemer & Kress, 2016). Frågeställningarna som ställs handlar om vilka semiotiska resurser som väljs av eleverna och vad de kommunicerar – här med särskilt fokus på känslor i ett identitetsskapande. Tidigare nordiska studier visar (språk)klassrummet som plats för både förhandling om och byggandet av identitet (Laursen m.fl., 2020) och potentialen i det multimodala meningsskapandet när det gäller poetiskt textskapande (Magnusson & Godhe, 2019). I presentationen visas dels en översikt över elevernas produktioner, dels en multimodal analys av presentationerna i den digitala lärplattformen. Med dessa som grund diskuteras betydelsen av den digitala lärplattformen för de poetiska uttryck som realiseras.ReferenserBezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537Halliday, M. A. K. (1985). An introduction to functional grammar. Edward Arnold.Laursen, H. P., Baun, L., & Østergaard, W. (2020). Bubbles of becomings: From located investment to placemaking practices of engagement in the language classroom. Language and Education, 34(6), 566–582. https://doi.org/10.1080/09500782.2020.1775247Magnusson, P., & Godhe, A.-L. (2019). Multimodality in Language Education – Implications for Teaching. Designs for Learning, 11(1), 127–137. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.127

AB - Presentationen utgår från en pågående studie om gymnasieungdomars läsning av och skapande av poesi. Materialinsamlingen gjordes under klassens arbete med att närma sig och intressera sig för poesi under 4 arbetspass utspridda över tre veckor, i en digital lärplattform. Materialet för denna presentation består av elevernas egna produktioner som de fick i uppgift att presentera för varandra i lärgrupper i slutet av arbetsområdet. Elevernas presentationer analyseras med hjälp av analysverktygen metafunktioner från systemisk funktionell lingvistik (Halliday, 1985; Magnusson & Godhe, 20) och semiotiska resursers meningspotential från sociosemiotiken (Bezemer & Kress, 2016). Frågeställningarna som ställs handlar om vilka semiotiska resurser som väljs av eleverna och vad de kommunicerar – här med särskilt fokus på känslor i ett identitetsskapande. Tidigare nordiska studier visar (språk)klassrummet som plats för både förhandling om och byggandet av identitet (Laursen m.fl., 2020) och potentialen i det multimodala meningsskapandet när det gäller poetiskt textskapande (Magnusson & Godhe, 2019). I presentationen visas dels en översikt över elevernas produktioner, dels en multimodal analys av presentationerna i den digitala lärplattformen. Med dessa som grund diskuteras betydelsen av den digitala lärplattformen för de poetiska uttryck som realiseras.ReferenserBezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537Halliday, M. A. K. (1985). An introduction to functional grammar. Edward Arnold.Laursen, H. P., Baun, L., & Østergaard, W. (2020). Bubbles of becomings: From located investment to placemaking practices of engagement in the language classroom. Language and Education, 34(6), 566–582. https://doi.org/10.1080/09500782.2020.1775247Magnusson, P., & Godhe, A.-L. (2019). Multimodality in Language Education – Implications for Teaching. Designs for Learning, 11(1), 127–137. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.127

M3 - Muntlig presentation

T2 - Litteraturdidaktiskt nätverk 2021

Y2 - 11 November 2021 through 12 November 2021

ER -