Poetiskt meningsskapande i rutan

Forskningsoutput: KonferensbidragSammanfattning

Sammanfattning

I en interventionsstudie med ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv (t.ex. Bezemer & Kress, 2016) prövas hypotesen att elevers poetiska representationer som presenteras digitalt i redovisningsgrupper i en lärplattform ger exempel på elevernas multimodala och digitala kompetens genom att visa variation i användning av modalitet och kombination av semiotiska resurser. Studien genomfördes i en gymnasieklass på samhällsprogrammet i åk 1. Interventionen planerades med stöd i design-based research (McKeeney & Reeves, 2012) och förbereddes genom att läraren tillsammans med forskaren under två workshop-lektioner aktualiserade diskussioner rörande text, multimodalitet och meningspotential utifrån traditioner som visuell poesi, spoken word, estradpoesi och poetry slam. Eleverna uppmanandes att i sina representationer utgå från vad de ville uttrycka och aktivt använda olika uttrycksformer i sina representationer (jfr Magnusson & Godhe, 2019). Klassens 26 elever skapade representationer som presenterades, förklarades och gavs respons enligt ett för eleverna använt arbetsmönster i etablerade studiegrupper. Arbetet i dessa studiegrupper dokumenterades med skärminspelning. I den påbörjade analysen som initialt bestod av multimodal textanalys (se t.ex. Höglund, 2017) av elevernas poetiska representationer, identifieras förekomsten av skilda modaliteter och semiotiska resurser samt hur de används för att uttrycka ideationell, interpersonell och i viss mån textuell betydelse. Resultaten hittills visar, tvärtemot det förväntade, på en tydlig funktionell tyngd för verbalspråklig skriftlig modalitet. Tidigt i analysarbetet riktades också uppmärksamhet på hur det digitala gränssnittet sätter villkor för elevernas arbete i studiegrupperna och hur gränssnittets resurser får betydelse för den mening som kollektivt skapas för uppgiften och de lösningar som presenteras. I min presentation diskuterar jag utifrån några elevexempel av poetiskt meningsskapande dels den multimodala och digitala kompetens som visas, dels hur de digitala villkoren för studien påverkat dess genomförande och trovärdighet, vilket leder vidare till en diskussion om klassrumsinterventioners trovärdighet i ett vidare perspektiv.

Bezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: a social semiotic frame. London: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315687537

Höglund, H. (2017). Video Poetry: Negotiating Literary Interpretations. Students’ Multimodal Designing in Response to Literature. Diss. Åbo Akademi. Åbo Akademi University Press.

Magnusson, P., & Godhe, A.-L. (2019). Multimodality in Language Education – Implications for Teaching. Designs for Learning, 11(1), 127–137. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.127

McKeeney, S. & Reeves, T C. (2012). Educational Design Research. J. M. Spector, M. D. Merrill, J. Elen & M. J. Bishop (Red.) Handbook of Research on Educational Communications Technology. Springer.

OriginalspråkSvenska
StatusPublicerad - 2021
EvenemangDen åttonde nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning (NNMF8) 2021, Uppsala, 24-25 november, 2021 -
Varaktighet: 1980-jan-01 → …

Konferens

KonferensDen åttonde nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning (NNMF8) 2021, Uppsala, 24-25 november, 2021
Period80-01-01 → …

Nationell ämneskategori

  • Språk och litteratur (602)

Nyckelord

  • poesi
  • socialsemiotik
  • digital teknologi
  • svenskämnet

Citera det här