Prioriteringar i vårdflöden för äldre: en förstudie

Denna rapport är resultatet av ett avgränsat projekt som syftade till att undersöka prioriteringar i vård av äldre där flera vårdgivare är involverade. De huvudsakliga frågeställningarna handlade om vilka vardagliga prioriteringar som görs samt vilka motiv eller överväganden som dessa baseras på. Vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som skall ges till äldre personer grundas i organisationens eller samhällets motiv och värderingar men också i personalens egna uppfattningar. Innan relevansen av valda insatser kan bedömas krävs insikt i hur prioriteringar görs och på vilka värderingar de baseras - prioriteringsprocessen behöver med andra ord göras transparent. Denna förstudie är ett försök att i någon mån genomlysa prioriteringsprocessen och därmed fungera som ett avstamp inför fortsatta studier för att förstå hur vård till äldre personer kan ges - utifrån deras egna upplevelser och önskemål. Ett strategiskt urval av elva personer, anställda inom kommunal och landstingsdriven vård och omsorg intervjuades med hjälp av hypotetiska fallbeskrivningar. Studien visade att de prioriteringar som beskrevs sällan handlade om val mellan patientgrupper. I stället beskrevs val mellan olika vård- och omsorgsformer och val mellan olika rehabiliteringsinsatser. De val som oftast beskrevs var om patienten skulle erbjudas vård vid sjukhuset eller vård och omsorg i hemmet och om patienten skulle erbjudas rehabiliteringsinsatser i form av träning eller rehabiliteringsinsats främst i form av hjälpmedel. Analysen visade att beslutet baserades på överväganden relaterade till patienten, personalen och/eller organisationen. I normalfallet grundades beslutet på en kombination av dessa överväganden. Förstudien ger en komplex bild av de överväganden personal grundar sina prioriteringar på. Ett fynd är att beslut om vård/omsorgs- och rehabiliteringsinsatser inte enbart baserades på faktorer hos den individuella patienten utan även på faktorer relaterade till personalen och den organisation där beslutet fattats. Rapporten uppmanar till en allmän prioriteringsdiskussion bland personal som arbetar med äldre personer genom att problematisera människovärdesprincipens tillämpning när exempelvis äldres sociala nätverk vägs in som en prioriteringsgrund för om träning skall erbjudas eller ej. Rapporten uppmanar också till diskussion kring val av måttstock för utvärdering av effekt av olika behandlingar. Med ett kostnadseffektivitetsperspektiv kan prioriteringar av sjukvård och rehabilitering till äldre bli olika beroende på om minimerat funktionsbortfall eller återgång till friskt tillstånd är effektmått. Rapporten uppmanar också till en diskussion om rädslan hos personal att värderas som någon som ”skickar in i onödan” kan påverka prioriteringar av sjukvård till äldre. Slutligen är det viktigt att påpeka att studien inte kan ge något svar på frågan om hur patienten/brukaren uppfattar och värderar kvaliteten i vård eller rehabilitering på olika vårdnivåer. För att få svar på en sådan fråga krävs fördjupade studier som innefattar äldre patienter och deras närstående.