Röst, kropp och skrift: Betydelsen av meningsskapande praktiker under litteraturarbetet med nyanlända elever

Forskningsoutput: KonferensbidragSammanfattning

Sammanfattning

Mitt paper handlar om relational space under litteratursamtal. Cummins (2000) använder begreppet för att understryka lärmiljöns betydelse för andraspråkselevers språkliga, kognitiva och identitetsmässiga utveckling. Han beskriver det som ett mellanmänskligt utrymme präglat av samspel där jämbördiga deltagares olika kulturella och språkliga erfarenheter välkomnas. Jag vill diskutera några meningsskapande praktikers påverkan på ett sådant rum under olika former av litteraturarbete (Jönsson 2007). Mer konkret vill jag visa hur högläsning, korsspråkande och dramatisering kan forma litteraturarbetet med lättlästa romaner på gymnasiets introduktionsprogram. Som jag vill visa leder det till att formella drag i den skönlitterära texten ges kroppslig och auditiv gestalt, vilket bidrar till en kognitiv komplexitet i samtalen och en affektiv kraft i deltagarnas arbete.

 

Undersökningar om de identitetsinvesteringar som andraspråkselever gör under litteraturarbetet och om meningsskapande praktikers betydelse för ovana läsares motivation (Nordenstam & Widhe 2017) har relevans för praktikfältet mellan språk-, litteratur- och utbildningsvetenskap. Sådana studier bidrar med insikter i hur meningsskapande praktiker kan utveckla elevernas kommunikativa förmågor, samtidigt som de visar på den kvalificerade undervisningens betydelse för ovana läsare när det gäller diskussioner om texten som ett estetiskt objekt.

 

Till forskningen om de meningsskapande praktikernas betydelse för litteraturarbetet vill jag lägga Watkins (2006; 2016) undersökningar av en pedagogical affect i undervisningen. Hon betraktar affekt som en inbördes kraft bland deltagarna, och med det begreppet beskriver hon det målinriktade arbete som utförs tillsammans med andra med glädje, lust och intresse inför resultatet av en gemensam ansträngning. I likhet med andra forskare som intresserat sig för former av affective transmission (Seyfert 2012) betonar Watkins det flytande och ömsesidiga i denna process. Beskrivningen har flera beröringspunkter med Cummins undersökningar av det mellanmänskliga utrymmets betydelse, men Watkins lägger större fokus på de korta stunderna av känslomässig gruppdynamik vid ett visst undervisningstillfälle.

Konferens

KonferensDen fjortonde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning (SMDI 14), Malmö universitet, digitalt via zoom, den 18–19 november, 2020
Period80-01-01 → …

Nationell ämneskategori

  • Humaniora och konst (6)

Nyckelord

  • affekt
  • meningsskapande praktik
  • social space

Citera det här