Sammanfattning
Att utveckla goda revisionsstrategier för att ändra i och göra tillägg till redan skriven text utgör en viktig delkomponent av att lära sig skriva. Kognitiva skrivteorier (t ex Flower & Hayes, 1981) ser revision som en av de viktiga huvudprocesserna i skrivandet, och kognitiva skrivutvecklingsteorier (t ex Berninger & Swanson, 1994) länkar revisionsutvecklingen till unga skribenters automatisering av transkriptionsförmåga, stavning och grammatik. De övergripande resultaten hos internationella studier visar att yngre elever har en större andel revideringar relaterade till form, men att andelen innehållsrevisioner ökar med åren (jfr Chanquoy, 2010).
Syftet med denna studie är att beskriva hur mycket elever från årskurs tre t o m gymnasiet reviderar och vilka revisionsstrategier de använder sig av. Forskningsfrågorna som ställs är kvantitativa och kvalitativa: Hur förändras mängden text som revideras under skolåren? I vilka kontexter reviderar eleverna, och skiljer sig detta mellan åldrarna? Finns det några avgörande skillnader mellan hur elever och vuxna reviderar?
Materialet utgörs experimentellt insamlade texter av svenska förstaspråksskribenter, totalt ca 140 skrivna texter (i narrativ och utredande genrer) från lika många skribenter 9–18 år, och en vuxengrupp. Texterna är insamlade med hjälp av tangentloggning, vilket gör det möjligt att i efterhand analysera vad och när text reviderats. Resultatet visar inget linjärt samband mellan ålder och textmängd som suddas ut. Analysen av revisionsstrategierna ger vid handen att elever upp till ungefär 15 år är linjära både i textskapande och reviderande, dvs. att revisioner oftast sker i nära anslutning till det som precis skrivits. Äldre tonåringar arbetar mer med sina texter, både genom att sudda ut det skrivna, att arbeta om det och att lägga till information. Den vuxna jämförelsegruppen har ett mer globalt revisionsperspektiv, och genomför ofta ändringar i hela sin text. Utifrån resultaten diskuteras hur lärare kan arbeta med revision i skrivundervisningen.
Syftet med denna studie är att beskriva hur mycket elever från årskurs tre t o m gymnasiet reviderar och vilka revisionsstrategier de använder sig av. Forskningsfrågorna som ställs är kvantitativa och kvalitativa: Hur förändras mängden text som revideras under skolåren? I vilka kontexter reviderar eleverna, och skiljer sig detta mellan åldrarna? Finns det några avgörande skillnader mellan hur elever och vuxna reviderar?
Materialet utgörs experimentellt insamlade texter av svenska förstaspråksskribenter, totalt ca 140 skrivna texter (i narrativ och utredande genrer) från lika många skribenter 9–18 år, och en vuxengrupp. Texterna är insamlade med hjälp av tangentloggning, vilket gör det möjligt att i efterhand analysera vad och när text reviderats. Resultatet visar inget linjärt samband mellan ålder och textmängd som suddas ut. Analysen av revisionsstrategierna ger vid handen att elever upp till ungefär 15 år är linjära både i textskapande och reviderande, dvs. att revisioner oftast sker i nära anslutning till det som precis skrivits. Äldre tonåringar arbetar mer med sina texter, både genom att sudda ut det skrivna, att arbeta om det och att lägga till information. Den vuxna jämförelsegruppen har ett mer globalt revisionsperspektiv, och genomför ofta ändringar i hela sin text. Utifrån resultaten diskuteras hur lärare kan arbeta med revision i skrivundervisningen.
Originalspråk | Svenska |
---|---|
Status | Publicerad - 2022-nov.-23 |
Evenemang | Svenska med didaktisk inriktning, 2022: Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening? - Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet , Lund, Sverige Varaktighet: 2022-nov.-23 → 2022-nov.-24 Konferensnummer: 15 https://sv-se.invajo.com/event/smdikonferens/smdikonferens |
Konferens
Konferens | Svenska med didaktisk inriktning, 2022 |
---|---|
Förkortad titel | SMDI |
Land/Territorium | Sverige |
Ort | Lund |
Period | 22-11-23 → 22-11-24 |
Internetadress |
Nationell ämneskategori
- Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik (60201)