Vårt första syfte med undersökningen var att ta reda på medvetenheten om den relativa ålderseffekten hos verksamma lärare. Det andra syftet var att undersöka om lärarna kunde urskilja skillnader hos sina elever beroende på om de var födda i januari och februari eller i november och december. Detta gjordes genom en digital enkät där undervisande lärare i årskurs 1, 2 och 3 besvarade frågor utifrån sina egna erfarenheter. Frågorna handlade om i hur stor grad de upplevde att deras elever som var födda sent på året skiljde sig från de födda tidigt på året i utvalda färdigheter inom svenskämnet och allmänna förmågor. Desto lägre grad de angav desto mindre skillnad upplevde de mellan eleverna. Lärarna fick också ange om de kände till den relativa ålderseffekten och hade erfarenhet av den. Resultatet visade att 17 av de 28 lärarna inte kände till termen den relativa ålderseffekten dock hade alla utom två erfarenhet av dess innebörd. En stor del av deltagarna fyllde i att de kunde se en skillnad mellan sina elever. Generellt såg många av deltagarna störst skillnad i de allmänna förmågorna i jämförelse med färdigheterna i svenskämnet. Vi kunde utifrån resultatet dra en slutsats om att lärarna upplevde en skillnad hos sina elever beroende på när de var födda.
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
- Pedagogiskt arbete (50304)
- lågstadiet
- den relativa ålderseffekten
- förmågor
- färdigheter
- svenskämnet
Åldersskillnadens betydelse i klassrummet: Ur ett lärarperspektiv
Evergren, M. (Författare), Rask, M. (Författare). 2023-juni
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå