A cross-sectional pre- and postintervention study of hygiene routines amongst health care workers combined with a screening of microbes in wounds

Abstract

Under hösten 2005 och våren 2006, utbröt en nosokomial infektion orsakad av en Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) producerande Escherichia coli på en avdelning på Centralsjukhuset i Kristianstad. Spridningen av bakterien troddes ske via patienters kontakt med personalens händer. Eftersom fem fall av de ESBL-producerande E. coli fanns i patienters sår, behövde sår från andra avdelningar undersökas. I Sverige behandlas patienter med sår på sjukhus samt i den kommunala hälso-och sjukvården. Syftet med denna studie var att undersöka, förbättra och utvärdera personalens hygienrutiner på sjukhusen och kommunernas vårdinrättningar. Dessutom gjordes en mikrobiologisk screening, inklusive undersökning av antibiotikaresistens, i patienternas sår vid dessa vårdinstanser.

Studiens design var tvärsnitts pre- och postintervention. Datainsamlingen var utformat som naturalistisk observationsstudie med deltagande observatörer (sjuksköterskestudenter, kliniska handledare och två sjuksköterskor på varje avdelning). Studien utfördes vid två länssjukhus, tre regionalsjukhus och sex kommunala hälsoinrättningar i Sverige. Täckningsområdet var 370 000 invånare. Data från undersökningen år 2006 analyserades och presenterades i individuellt skriftliga rapporter till varje avdelning. De nationella bestämmelserna om grundläggande hygienförskrifter genomfördes 2007. En poster distribuerades till alla avdelningar och exponerades för patienter och besökare. På postern stod: ”Vi respekterar hygiensäkerheten genom att använda kortärmade arbetskläder; ha långt hår uppsatt; ha kortklippta, omålade naglar; inte använda klockor, armband eller ringar i vårdarbetet; desinficera händerna mellan varje patient och innan olika vårdprocedurer; Påminn oss gärna om vi glömmer oss!". År 2006 deltog 214 avdelningar, 2541 personal i en omvårdnadssituation och 218 personal vid sårbehandlingar. År 2008 deltog 221 avdelningar, 2339 personal i en omvårdnadssituation och 142 personal vid sårbehandlingar.

Tillgången till arbetskläder och användning av plastförkläden ökade signifikant (från 39% till 62% respektive 53% till 75%). Personal med kort eller uppsatt hår minskade signifikant för kommunernas personal (från 94% till 88%). Personal som inte bar smycken ökade signifikant (från 53% till 69%), liksom den korrekta frånvaron av nagellack, påbyggnadsnaglar och infekterade nagelband (från 74% till 77%)). Användning av handskar ökade signifikant för all personal (från 83% till 89%). Frånvaro av smycken för personal som observerades under en sårbehandling ökade signifikant (från 75% till 89%). Användningen av handskar vid sårbehandling minskade signifikant (från 91% till 80%). Användningen av plastförkläde ökade signifikant (från 27% till 52%). I mikrobiologi studien deltog 394 patienter med 438 sår. Mest frekvent var gram-positiva kocker, som fanns i 458 (60%) av de 760 isolaten och 353 (81%) av såren. Två ESBL-producerande isolat upptäcktes, en Escherichia coli och en Enterobacter aerogenes.

Resultaten tyder på att de kombinerade interventioner och den metod som användes med multidisciplinära team samt flera strategier, inklusive patientinvolvering, kan ha en positiv effekt på att fokusera hygienrutiner. Kunskap om bakteriefloran och dess antibiotikaresistens lokalgeografiskt och i olika sårtyper, är av betydelse när beslut om eventuell antibiotikabehandling ska fattas, därför bör monitoreringen kontinuerligt uppdateras.