Abstract
Det förs en aktuell debatt om att redovisningsutbildningen inte hänger med i AI-utvecklingen då studenter saknar nödvändiga färdigheter i datahantering, dataanalys, kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Studiens syfte är således att undersöka hur kvalitetsarbetet bedrivs för svensk redovisningsutbildning. Studien fokuserar på hur lärosätens kvalitetskultur samt intressenter påverkar kvalitetsarbetet för svensk redovisningsutbildning. Genom att fokusera på detta går det även att få en förståelse för i vilket skede redovisningsutbildningen är i integreringsprocessen av AI.Studien har genomfört en fallstudie som omfattar två svenska ekonomutbildningar, varvid den ena är en redovisningsutbildning. Studien har genomfört intervjuer med lärare som har kvalitetsansvar, tillsammans med offentliga dokument från lärosätena. Resultatet belyser att lärare är öppna för att anpassa sig för förändringar, men att lärosätets autonomi påverkar anpassningsförmågan. Vidare verkar svensk redovisningsutbildning ännu inte ha påbörjat integrera AI i utbildningen då det finns oklarheter kring om det förs forskningsprojekt om hur AI kan användas som verktyg inom redovisning och revision. För svensk redovisningsutbildning har framförallt regeringen och tillsynsmyndigheten ett stort inflytande på kvalitetsarbetet.
Tilldelningsdatum | 2024-juni |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Heléne Tjärnemo (Handledare) & Gert Paulsson (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Ekonomprogrammet
Kurser och ämnen
- Redovisning och revision
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Företagsekonomi (50202)
Nyckelord
- AI
- Artificiell intelligens
- redovisningsutbildning
- lärosäte
- kvalitetsarbete
- kvalitetskultur
- integreringsprocesser
- intressenter