Allmogeåker i teori och praktik - anläggning av en allmogeåker i nordvästra Kristianstad samt utvärdering av kornet Ymer, Gotlandsråg och hotade åkerogräs

  • Martin Persson
  • Lisa Ragnarsson

    Examensarbete: Kandidatexamen

    Abstract

    Människan har brukat jorden sen många tusen år tillbaka. Förmågan att förändra

    odlingslandskapet och påverka dess utseende och innehåll har dock varit störst efter andra

    världskriget. Många av jordbrukslandskapets arter är synantroper dvs. att de direkt eller

    indirekt är beroende av människan för sin existens. Dessa arter har varit människans

    följeslagare i tusentals år. Åkerogräsen har kunnat öka och finna goda tillväxtchanser i

    dåtidens odlingslandskap men efter andra världskriget ökade mekaniseringen och

    användandet av herbicider och konstgödning i det traditionella jordbruket, vilket snabbt

    förändrade förutsättningarna för åkerogräsen. Åkerogräsen är idag i stor utsträckning hotade

    på grund av dagens rationella jordbruk. Olika arter är hotade på grund av olika faktorer vilket

    kunnat härledas i forskning kring de hotade åkerogräsen.

    Medvetenheten om det ökade hotet mot den biologiska mångfalden har ökat och intresset för

    vårt biologiska arv bland allmänheten blir allt större. Dessutom har politiska beslut påverkat i

    rätt riktning och slagit vakt om den biologiska mångfalden. Idag har olika bevarandeformer

    för åkerogräsen skapats bl.a. Projekt Allmogeåker. Det är ett projekt som syftar till att bevara

    och förbättra ogräsarternas förutsättningar. Andra alternativ för bevarande är blomsteråkrar,

    rätt skötsel av värdefulla vägkanter och viltåkrar. I det moderna jordbruket kan åkerogräsen

    bevaras med hjälp av jordbrukspolitiken i form av miljöstöd och specialstöd. Problematiken

    kring åkerogräsens situation är idag aktualiserat i och med att ett nytt Åtgärdsprogram för

    bevarande av Rödlistade Åkerogräs håller på att utarbetas.

    Vårt syfte med rapporten är att praktiskt tillämpa de rekommendationer2 som Roger Svensson,

    Marita Wigren-Svensson och Torleif Ingelög har satt upp i boken ”Hotade åkerogräs, biologi

    och bevarande i Allmogeåkrar” och sedan utvärdera denna allmogeåker med två olika

    spannmålsgrödor och olika rödlistade åkerogräs. Utifrån detta har vi arbetat med följande

    frågeställningar:

    • Hur ser situationen ut för de hotade åkerogräsen?

    • Vad är anledningarna till dessa förhållanden?

    • Vad är orsaken till skillnaderna i grobarhet hos de olika åkerogräsen?

    • Vad beror skillnaderna i grobarhet på vad gäller korn kontra råg

    • Är allmogeåkrar en framtida bevarandeform för de hotade åkerogräsen?

    • Finns det andra alternativ för att bevara åkerogräsen?

    Uppsatsen bygger på dokumentation av vår anlagda allmogeåker i Övarp, i nordvästra Skåne.

    Dokumentationen har pågått från april 2004 till maj 2005. Vi har studerat olika faktorer som

    kan ha påverkat resultaten och diskussionen bygger på våra resultat och erfarenheter utifrån

    dessa. Några faktorer är väder, viltskador, markförhållande, olika egenskaper hos grödorna

    och åkerogräsen. Vår sammanställning har gett resultat som kan tolkas utifrån specifika

    faktorer snarare än allmängiltiga teorier. Resultatens svårighet är dess jämförbarhet.

    Problemet är dels att det saknas liknade studier och dels att varje allmogeåker är unik genom

    sina olika förutsättningar och egenskaper. Därför vore vidare studier på allmogeåkern i Övarp

    en önskvärd uppföljning för att producera ett jämförbart material. Resultaten visar på hur de

    specifika arternas unika egenskaper slår igenom trots en anpassad miljö som gynnar tillväxten

    av åkerogräs. Vår resultatdiskussion kan därmed ses som en vägledning i att anlägga

    allmogeåkrar eller liknande miljöer.

    Tilldelningsdatum2005-nov-01
    OriginalspråkSvenska

    Nationell ämneskategori

    • Biologi (106)

    Citera det här

    '