Bakgrund: Världen över lever uppskattningsvis 55 miljoner med en demenssjukdom, av dessa har cirka en tredjedel en anhörigvårdare. Anhörigvårdare är sällan en vald roll. KASAM är en modell som bland annat riktar sig till en individs livskvalitet och är därför användbar i sammanhang med anhörigvårdare. KASAM består av tre komponenter med olika fokus vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ ansats har använts. Granskning skedde med Blomqvist et al. (2016) granskningsmall för kvalitativa studier som utvecklats vid Högskolan Kristianstad. Analys av artiklar gjordes med Fribergs (2022) femstegs analysmodell. Resultat: Resultatet som framkom av analyserna redovisas i fem kategorier som beskriver anhörigvårdarnas upplevelser. Kategorierna som redovisas är: förlust av sociala relationer, behov av stöd och information, att vårda motvilligt genom kulturen, utmattning samt maktlöshet och hjälplöshet. Diskussion: Metoddiskussionen baseras på Shentons (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussion utgick från två huvudfynd. Huvudfynden diskuteras bland annat utifrån det tredje globala hållbarhetsmålet.
Tilldelningsdatum | 2023-juni |
---|
Originalspråk | Svenska |
---|
Handledare | Anna Pålsson (Handledare) & Gerth Hedov (Examinator) |
---|
- närstående
- upplevelser
- vårda
- anhörig
- demenssjukdom
Att vårda en anhörig med en demenssjukdom: En kvalitativ litteraturstudie
Jönsson, F. (Författare), Linder, T. (Författare). 2023-juni
Examensarbete: Kandidatexamen