Att vara allt det förövaren inte är

: en studie om hur organisationer arbetar med våld i nära relation som en arbetsmiljöfråga

Abstract

Förändringar i dagens samhälle såsom digitalisering och distansarbete har lett till nya utmaningar för arbetsgivare. Bland annat har det blivit svårare att avgöra var arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön upphör då gränserna mellan privatliv och arbetsliv blivit otydligare, en utmaning arbetsgivare kan ställas inför är när en medarbetares privatliv påverkar arbetet. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur organisationer arbetar med våld i nära relation som en arbetsmiljöfråga, hur chefer beskriver arbetet samt vilka egenskaper som kan identifieras i ledarskapet. Tidigare forskning visar att arbetsplatsen har betydelse för att upptäcka och stötta de som blir utsatta för våld i nära relation, och att den även kan vara en aktör i det förebyggande arbetet. Insamlingen av empiriskt material har gjorts genom semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att skribenterna haft en kvalitativ ansats. För att kunna tolka och analysera det empiriska materialet har skribenterna haft ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det tycks vara viktigt att organisationen tagit ett beslut där frågan om våld i nära relation är viktig att arbeta med. Annat som visat sig vara viktigt är att organisationen avsätter tid för utbildning, övning, uppföljning och reflektion samt att det finns utrymme för att prata om de tankar och känslor som arbetet med våld i nära relation väcker. Resultatet visar även att intervjupersonerna förespråkar ett närvarande ledarskap där det finns ett genuint intresse för individen. Därtill visar empirin att arbetet med våld i nära relation kan vara en komplex fråga att arbeta med, samtidigt som den anses vara självklar och viktig för intervjupersonerna att inkludera i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Tilldelningsdatum	2022-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Erika Andersson Cederholm (Handledare) & Ulf Ericsson (Examinator)