Abstract
De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, variationsteoretiska perspektivet och det kognitiva perspektivet. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på olika förskolor går tillväga då de upptäcker någon form av avvikelse hos ett barn, samt hur pedagogerna hade gått tillväga om de misstänker att barnet har autism. Studien tar avstamp från en familjs berättelse om vägen till deras sons diagnos autism. Enligt Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) ska den pedagogiska verksamheten ha förståelse, gott samspel med och skapa förtroende för varje enskilt barn och deras föräldrar, detta för att skapa ett positivt stöd för barn med svårigheter. Studien använder sig utav en kvalitativ metod där sex av sju förskolor i en kommun i södra Sverige, där två pedagoger från varje förskola, medverkar i intervjuerna. Studien visar vad pedagogerna anser om det kan bli försent eller inte om att upptäcka diagnosen autism och få hjälp/åtgärder. Resultatet visar att pedagogerna har likadant tillvägagångssätt vid misstänksamhet mot barn som visar drag av autism, men det finns inte något entydigt svar om en upptäckt av diagnos autism kan bli försent eller inte för barnets fortsatta utveckling. För barnets vidare utveckling visar resultatet att alla förskolorna har i stort sätt liknande tillvägagångssätt.
Tilldelningsdatum | 2010-mars-23 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Lena Grollmuss (Handledare) & Bengt Selghed (Examinator) |
Högskolepoäng
- 15 hp
Nyckelord
- autism
- diagnos
- förskolan
- resurser
- utveckling