Balansakten

: Sjuksköterskans ambition och omsorgens börda – En litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter av samvetsstress inom slutenvården

Abstract

Bakgrund: Samvete beskrivs som en inre känsla av rätt och fel. I slutenvården ställs sjuksköterskan inför dilemman där beslut tas som går emot deras värderingar och samvete vilket kan resultera i samvetsstress. Etiska åtaganden, kärnkompetenser samt ett personcentrerat ramverk lägger grunden för hur sjuksköterskan arbetar men en bristande arbetsmiljö kan försvåra detta. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samvetsstress inom slutenvården. Metod: En allmän kvalitativ litteraturstudie med grund i elva vetenskapliga artiklar hämtade från Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna granskades utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp och Högskolan Kristianstads granskningsmall (Blomqvist et al., 2016). Analysprocessen gjordes med hjälp av Fribergs (2022) femstegsmodell. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och fyra subkategorier. Första huvudkategorin var Emotionella aspekter med subkategorierna När känslan av samvetsstress förekommer och Hur samvetsstress visas och dess följder. Den andra huvudkategorin var Verksamhet med subkategorierna Beslutsfattande i verksamheten och Bristande resurser. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuterades utifrån Shentons (2004) fyra trovärdighetsbegrepp; tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Därefter diskuterades två centrala fynd i studien; Emotionell utmattning och Tidsbrist. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCances (2013) teori, International Council of Nurses’ (2021) etiska krav samt Svensk sjuksköterskeföreningens (Silén et al., 2020) förslag på etisk reflektion.

Tilldelningsdatum	2024-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Djuan Heidari (Handledare) & Janet Mattsson (Examinator)