Syftet med den här studien är att undersöka högstadieelevers skriftliga meningsskapande när de tolkar och analyserar en skönlitterär text, dess filmadaption samt hur de ser på att kombinera film och skönlitteratur i svenskundervisningen. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie där 25 högstadieelever fick tolka och analysera Kejsarn av Portugallien och dess filmadaption. Utöver detta beskrev eleverna vad det gjorde för deras meningsskapande och förståelse när de tog del av två medier samtidigt samt vilka för- och nackdelar de såg med att kombinera film och skönlitteratur i svenskundervisningen. I den teoretiska utgångspunkten valdes begrepp från den sociosemiotiska och multimodala teoribildningen som kan användas såväl på film som skönlitteratur. Begreppen nyttjades även i min analys. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna gör en utförlig och djupgående analys när de tolkar Kejsarn av Portugallien och dess filmadaption. Därtill beskriver eleverna fler fördelar än nackdelar med att kombinera skönlitteratur och film i svenskundervisningen, trots att ingen av eleverna fått göra det förut. Utifrån elevernas skriftliga utsagor går det också att urskilja att de skapar mening, lär sig och får en djupare förståelse när de får ta del av två medier samtidigt. Detta illustrerar att filmmediet kan stödja skönlitteraturen och vice versa. Därför finns det goda skäl att anta att filmen skulle kunna få en given funktion och roll i svenskämnets litteraturundervisning.
- Ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9
- Pedagogiskt arbete (50304)
- spelfilm
- intertextualitet
- mediereflexivitet
- metakognition
- modaliteter
- affordanser
- filmadaption
- filmatisering
Berättande genom spelfilm och skönlitteratur i svenskundervisningen: En studie i högstadieelevers meningsskapande utifrån Selma Lagerlöfs roman Kejsarn av Portugallien och dess filmadaption
Lindvall, F. (Författare). 2021-dec.
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå