Abstract
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvändning och biologisk mångfald. Flera ängs- och betesmarksarter gynnas eller är beroende av traditionell hävd såsom slåtter och bete. Syftet med studien är att undersöka om olikheterna i den historiska markanvändningen har påverkat den biologiska mångfalden. Genom att studera kartor från olika tidsperioder kan förändringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar. Fältarbetet bestod av tre växtinventeringstillfällen: 23 maj, 23 juni och 14 juli 2013. Fyra storytor (á 100 m2) placerades ut i Tjörnedalas strandbetesmark som år 1841 var strandäng. Kartanalysen visar att åkerns utbredning har tagit strandängsmark i anspråk under 1900-talet. Växtinventeringarna tillsammans med arkivstudierna visar att områden med högst biologisk mångfald är de som hävdats traditionsenligt och med beteskontinuitet. Den här studien visar likaså att kvävegynnade arter dominerar i områden som tidigare varit åker. Både arkivstudier och växtinventeringar behövs för att få en rättvis beskrivning av hur ett område har brukats. Den biologiska mångfalden är därmed ett arv av den historiska markanvändningen.
Tilldelningsdatum | 2014-feb.-11 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Johanna Grönroos (Handledare), Nils Wallin (Handledare) & Magnus Thelaus (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Landskapsvetarprogrammet
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Botanik (10607)
- Miljö- och naturvårdsvetenskap (40504)
Nyckelord
- tjörnedalagården
- landskapsvetenskap
- markanvändning
- biologisk mångfald
- växtinventering