De sista ängarna: En studie över den historiska bördigheten i dagens skyddade ängar i Kronobergs län

  • Ulrika Hägertorp

    Examensarbete: Kandidatexamen

    Abstract

    Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker.

    Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by.

    Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

    Tilldelningsdatum2016-okt-19
    OriginalspråkSvenska
    HandledareNils Wallin (Handledare) & Magnus Thelaus (Examinator)

    Utbildningsprogram

    • Landskapsvetarprogrammet

    Högskolepoäng

    • 15 hp

    Nationell ämneskategori

    • Botanik (10607)
    • Historia (60101)

    Nyckelord

    • landskapsvetenskap
    • äng
    • bonitet
    • markanvändning
    • naturreservat
    • natura 2000
    • kronoberg
    • shifting baseline syndrome

    Citera det här

    '