Deliberativa samtal

: ett nedslag om dess användning i samhällskunskap

Abstract

Habermas vill ha en offentlighet där medborgare i högre grad görs politiskt delaktiga och på så sätt öka legitimiteten för det politiska beslutsfattandet. För att så ska vara möjligt behöver de politiska institutionerna förändras. Den här uppsatsen handlar om skolans roll i att skapa förutsättningar för en mer levande offentlighet och att själv, åtminstone delvis, vara en del av den. En pedagogisk idé om deliberativa samtal har utvecklats separat från Habermas politiska teori. Fördelar, som ökat politiskt engagemang, har påvisats med en deliberativ didaktik i samhällskunskap, samtidigt har denna didaktik en diffus karaktär som saknar en självklarhet i implementeringen. Samhälleliga villkor, såsom social ojämlikhet och individualisering, försvårar ytterligare. Englund (2000) skriver att försöken till att bedriva deliberativa samtal i skolan återkommande behöver utvärderas. Genom att intervjua fyra lärare i ämnet samhällskunskap görs det i uppsatsen ett litet nedslag i skolverkligheten som syftar till att bedöma och diskutera förekomsten av deliberativa samtal i undervisningen.

Tilldelningsdatum	2022-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Peter Gustavsson (Handledare) & Lars Andersson Hult (Examinator)