Bakgrund: Hjärtstopp är något som kan drabba vem som helst och leder obehandlat alltid till döden. Kedjan som räddar liv används för att snabbt och korrekt utföra de åtgärder som krävs vid hjärtstopp. De flesta som överlever får intensivvård den första tiden. Efter utskrivning från sjukhus kan patienten vara i behov av uppföljning från olika enheter. Vanliga komplikationer efter hjärtstopp kan vara kognitiva, fysiska och psykosociala, symtomen uppkommer oftast inte förrän efter utskrivning från sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll för patientens rehabilitering. McCormack och McCances personcentrerade vårdmodell används för att ge bästa möjliga vård till patienten där deras unika behov och önskemål uppfylls. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar och 1 artikel med mixad metod. Söktes fram genom 2 databaser, Cinahl och PubMed. Granskningen genomfördes med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs (2022) analysmodell för kvalitativ forskning. Resultat: I resultatet framkom 3 huvudkategorier: Osäkerhet och rädsla efter hemgång, kampen att komma tillbaka till vardagen igen och en andra chans till livet. Diskussion: I metoddiskussionen används trovärdighetsbegreppen utifrån Shentons (2004) tolkning. I resultatdiskussionen diskuteras 3 fynd; otillräcklig information, psykiska konsekvenser och en förändrad syn på döden. Samtliga fynd diskuteras utifrån McCormack och McCance’s (2006) ramverk för personcentrerad omvårdnad.
Tilldelningsdatum | 2024-dec. |
---|
Originalspråk | Svenska |
---|
Handledare | Linus Olsson (Handledare) & Marie Rask (Examinator) |
---|
- dagliga livet
- hjärtstopp
- upplevelse
”Det fanns ingen plats för mig i himlen den dagen”: En litteraturstudie om personers upplevelser av det dagliga livet efter hjärtstopp
Hannott Nilsson, E. (Författare), Lind, J. (Författare). 2024-dec.
Examensarbete: Kandidatexamen