Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vad tre elever, varav en med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i årskurs åtta, har för uppfattningar om och erfarenheter av digitala lärresurser samt hur de föredrar att inhämta och redovisa kunskap i sin svenskundervisning. Därutöver utgår uppsatsen från följande forskningsfrågor: 1. På vilket/vilka sätt får eleverna i sin svenskundervisning ta del av de digitala lärresurser de är berättigade till utifrån vad kursplanen stipulerar? 2. Vilka för- och nackdelar ser eleverna med digitala lärresurser? 3. Vilka digitala lärresurser använder eleverna i svenskundervisningen och vad används de till? 4. Hur föredrar eleverna att inhämta och redovisa kunskap i svenskundervisningen? Empiriinsamlingsmetoden består av en fokusgruppsintervju med semistrukturerade frågor som behandlar just digitala lärresurser samt inhämtning och redovisning av kunskap. Empirin analyseras och diskuteras utifrån en kvalitativ innehållsanalys och begrepp från det sociokulturella perspektivet används parallellt med begrepp som är baserade och inspirerade av Howard Gardner multiintelligensteori och Rita och Kenneth Dunns inlärningsmodell. Resultatet i studien visar att eleverna anser att de får det stöd de behöver i det dagliga skolarbetet, dels via digitala lärresurser och dels i form av pedagogiskt stöd från lärare. En slutsats jag drar är att om elever tillåts redovisa och inhämta kunskap utifrån sina olika behov och förutsättningar kan det ha en avgörande betydelse för att eleven ska kunna utveckla sina kunskaper och nå målen i sin utbildning.
- Ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9
- Pedagogiskt arbete (50304)
- Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- digitala lärresurser
- multimodalitet
- svenskundervisning
- inlärningsstilar
Digitala lärresurser och inlärningsstilar: En studie i tre högstadieelevers uppfattningar om och erfarenheter av sin svenskundervisning
Olsson, R. (Författare). 2021-dec.
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå