Abstract
Till följd av att hållbarhetsrapporteringen ofta har kritiserats för bristande kvalitet har EU antagit CSRD. CSRD omfattar dubbel väsentlighetsanalys vilket innebär att både finansiell och konsekventiell information är väsentlig. Syftet med denna studie var att undersöka vilka miljörapporteringsämnen som ansågs väsentliga av Sveriges 20 största börsnoterade företag år 2022–2023 samt om det gick att urskilja några trender mellan åren.Den teoretiska referensramen består av intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori. Studien har antagit en abduktiv forskningsansats där variablerna i innehållsanalysen dels har drivits av intressentteori, dels av empiri. Den empiriska metoden består av kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Empirin tolkades genom tillämpning av legitimitetsteori och institutionell teori.
Resultatet visar att det mest prioriterade miljörapporteringsämnet år 2022 och 2023 var klimatförändringar. Till följd av ett litet urval kan inga generella slutsatser dras om trender mellan år 2022–2023. Empirin visar att kopplingen mellan intressenterna och de väsentliga rapporteringsämnena är otydlig. Resultatet visade också att företagen i studiens urval främst tillämpar dubbel väsentlighetsanalys till följd av tvingande isomorfism som uppstår i samband med att CSRD implementeras i lagstiftningen.
Tilldelningsdatum | 2024-juni |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Caroline Pontoppidan (Handledare), Elias Bengtsson (Bedömande lärare) & Heléne Tjärnemo (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Ekonomprogrammet
Kurser och ämnen
- Redovisning och revision
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Företagsekonomi (50202)
Nyckelord
- Dubbel väsentlighetsanalys
- CSRD
- ESRS
- EU-direktiv
- hållbarhetsrapportering
- miljö