Den internationella studien PIRLS visar en nedgång i svenska elevers läsförmåga och läsmotivation, särskilt bland pojkar. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur elever i årskurs tre beskriver sin motivation till läsning, med särskilt fokus på eventuella könsskillnader. Studien tar stöd i både självbestämmandeteorin och teorin om genusordning där självbestämmandeteorin framhåller vikten av att tillgodose individens behov av autonomi, kompetens och samhörighet, medan teorin om genusordning belyser hur könsnormer kan påverka elevers läsmotivation. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade gruppintervjuer med totalt åtta elever. Det insamlade materialet har analyserats med en deduktiv tematisk analys. Resultaten visar att elevers känslor och upplevelser av läsning skiljer sig mellan könen. Flickor beskrev i högre grad läsning som något positivt och engagerande, medan pojkar oftare förknippade det med plikt och krav. Möjligheten att välja litteratur som upplevdes som intressant och lagom utmanande lyftes fram som en viktig motivationsfaktor av både pojkar och flickor. Även yttre motivationsfaktorer, såsom belöningar och återkoppling visade sig ha en positiv inverkan hos båda könen. Slutligen framkom det att pojkars litteraturval i högre grad påverkades av könsstereotypa normer, vilket tyder på att deras läsintresse i större utsträckning formas av sociala förväntningar.
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
- Läsmotivation
- genus
- kön
- lågstadiet
- elevperspektiv
Elevers upplevelser av läsmotivation i årskurs 3: En kvalitativ studie med fokus på könsskillnader och personliga perspektiv
Bengtsson, A. (Författare), Frih-Johansson, V. (Författare). 2025-juni
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå