”En skola för alla”

: en pedagogisk paradox i ett New public managementsamhälle

Abstract

Syftet med denna uppsats är att tolka, beskriva och förstå innebörden av ”en skola för alla” som en paradox i ett new public management samhälle. De frågor som ställs är ”Vilka paradoxer kan jag finna i analysen av lärarnas uppfattning kring uttrycket ”en skola för alla”? Samt vad innebär ”en skola för alla” i praktiken när skolor bedrivs som ett företag vid NPM och hur uppfattar lärarna detta? Materialet som används har hämtats från en fallstudie som är gjord på en skola i södra Sverige. Den teoretiska grunden bygger på olika tolkningar av NPM bland annat Lena Agevall (2005). Luhmanns teorier används för att beskriva paradoxer tillsammans med Lindensjö och Lundgren (2000) samt Augustinsson och Brynolf (2009). För att beskriva skolans roll i samhället används flera källor så som Bornemark (2018), Frejes och Dahlstedt (2019) samt Jarl och Rönnberg (2019). Metoderna som använts är kvalitativa intervjuer samt en observation. Tidigare forskning visar att ”en skola för alla” har skapats med goda intentioner för att skapa jämlik skola redan i Lgr80. Vid decentraliseringen förflyttades det ekonomiska ansvaret för skolan och nationella jämlikheter blev svåra att uppnå. Denna uppsats pekar på att ”en skola för alla” har blivit en paradox som bör utvärderas i dagens skola. Dessa resultat är viktiga för att utvärdera skolans pedagogiska arbete samt skolan möjlighet till att uppfylla ”en skola för alla” i ett NPM samhälle.

Tilldelningsdatum	2022-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Sören Augustinsson (Handledare) & Lars-Erik Nilsson (Examinator)