En studie om inkluderande lärmiljöer för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd

: Ju snävare man definierar pedagogiken desto bredare måste man definiera specialpedagogiken

Abstract

Kunskaper om inkluderande lärmiljöer, elever med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd är områden som var för sig är frekvent utforskade. Kombinerar man de tre områdena finns det däremot en kunskapslucka. Den här studiens syfte var att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av inkluderande lärmiljöer för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autismspektrumtillstånd (AST) på grund och grundsärskolor med särskilt fokus hur dessa kan utvecklas genom kompetensutvecklingsinsatser. På senare år har det blivit allt vanligare att forskning inom specialpedagogiska området genomförs genom ansatser av flermetodsforskning, vilket är en allmän term som syftar till användandet av både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Föreliggande studie har genomförts genom flermetodsforskning, vilket inneburit insamlande av material både genom enkäter och semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har sammanställts i flera steg såväl statistiskt som med tematisk analys. I det teoretiska ramverket presenteras relevanta begrepp för studien och en redogörelse som ger förståelse för historik inom de olika områdena. Studiens teoretiska utgångspunkt är dels det sociokulturella perspektivet med synen på att allt lärande sker i interaktion mellan människor, dels det pragmatiska perspektivet med inställningen att kunskap och inhämtning av detsamma kan kopplas till konkreta erfarenheter. I resultatet framträdde tre faktorer: vikten av goda relationer mellan lärare och elev, aktiv och kontinuerlig kompetensutveckling av skolans personal samt adekvat syn på placeringsinkludering. Delar av resultatet bekräftade även det som tidigare forskning visat; att inkludering är ett komplext begrepp och bäst uppnå vid elevnära relationer och engagerade lärare som aktivt och kontinuerligt tar del av kompetensutveckling inom inkluderande lärmiljöer. Några av slutsatserna från studien är att det skiljer sig åt i såväl kunskap om som praktiskt genomförande av inkluderande lärmiljöer, men framför allt synen på inkludering och på det sätt pedagogerna vid de undersökta skolorna implementerar sitt inkluderande arbete. Det ger utvecklingspotential och utmaningar för speciallärare med inriktning intellektuell funktionsnedsättning för samtliga tre faktorer genom kunskapsförmedling, kollegiala samarbeten och kontakt med berörda vårdnadshavare samt andra samhällsfunktioner som föreningar och myndigheter.

Tilldelningsdatum	2023-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Lisbeth Ohlsson (Handledare), Kamilla Klefbeck (Bedömande lärare) & Helena Sjunnesson (Examinator)