Abstract
Studiens syfte var att undersöka hur elevhälsan inom den reguljära gymnasieskolantillgängliggör utbildning för elever i “gråzonen” samt elever med intellektuell
funktionsnedsättning, för att bidra med fördjupad kunskap om den
specialpedagogiska kompetensens utanför gymnasiesärskolan. Både elev- och
vårdnadshavare tackar ibland nej till utredning för diagnosen intellektuell
funktionsnedsättning. Skolans uppgift blir då att finna andra vägar som tillgängliggör
utbildningen för eleven. Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativa
semistrukturerade fokusgrupps-, par- och enskilda intervjuer med professioner inom
elevhälsoteam på fyra olika gymnasieskolor. De teorier vi använt är Bronfenbrenners
ekologiska systemteori och professionsteori. Bronfenbrenners begrepp mikro-, mesooch
makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat och visar att
stödinsatser sker på samtliga nivåer och att det tvärprofessionella elevhälsoteamet
alla bidrar till tillgängliggörandet av lärmiljön. Professionsteorin visar att
specialläraren och specialpedagogen har semiprofessioner och har därför inte
monopol på arbetsuppgifter. Det är snarare arbetsuppgifterna som styr uppdraget före
examensordningarna. Resultatet visade att anpassningar för målgruppen var genomgående på alla nivåer. I klassrummet anpassas lärmiljön med stöd av
lektionsstruktur på grupp och individnivå, men stora fysiska förändringar kräver
rektorsbeslut och är ofta för kostsamma. Den stora utmaningen för elevgruppen
kopplas till stora stödbehov vilket var svårt för skolorna att möta. Inadekvat stöd
ledde till hög och upprepad frånvaro, brist på differentiering av stöd, och stöd som
gavs utifrån vad som fanns tillgängligt, resulterade i misslyckande. Lite eller ingen
integration skedde mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Vidare framkom
att specialläraren sällan var en aktiv del av elevhälsans team. Slutsatsen blev att
elevhälsans tvärprofessionella organisation är viktig för att tillgängliggöra
undervisningen för eleverna och att ge stöd från olika professioner, något som är
avgörande för att individer med IF och elever i ”gråzonen” ska lyckas med
utbildning inom den reguljära gymnasieskolan. Speciallärare med inriktning
intellektuell funktionsnedsättning torde vara en resurs i elevhälsan i mötet med dessa
elever. Det är en politisk fråga huruvida den svenska skolan ska bli en skola för alla,
eller en skola för normativ normalitet.
Tilldelningsdatum | 2024-dec. |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Lisbeth Ohlsson (Handledare), Angerd Eilard (Bedömande lärare) & Helena Sjunnesson (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Speciallärarprogrammet
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Pedagogik (50301)
Nyckelord
- Elevhälsa
- gråzon
- inkludering
- intellektuell funktionsnedsättning
- professionsteori
- speciallärare
- specialpedagogik
- tillgänglig lärmiljö