Förändringar i jordbrukslandskapet och fältviltspopulationens utveckling på Högestads gods, Skåne 1923-1975

  • Louise Gårdefalk

Examensarbete: Kandidatexamen

Abstract

Studien undersöker om landskapsförändringar som skett i jordbrukslandskapet under 1900-talet kan ha ett samband med fältviltspopulationens minskning under 1900-talet. Fältvilt är ett begrepp för arter som lever i det öppna jordbrukslandskapet, rapphöna, fasan och fälthare är arter som ingår i gruppen fältvilt. I studien undersöks också populationerna för rådjur och gräsand, då det är arter som förekommer i det öppna odlingslandskapet. Studieperioden är åren 1923-1975. Flygfoto över Högestads gods från åren 1938,1957 och 1975 används i arbetet. Flygfotona har använts till att utläsa vilka landskapsförändringar som skett i området under studieperioden. Studien baseras också på avskjutningsstatistik för godset från åren 1923-1969, sammanställd av Skånska Jägarsällskapet. Under denna period har det skett landskapsförändringar i hela Sverige och så även i skånska Högestad. Undersökningsområdet har genomgått en stor förändring i jordbrukslandskapet under studieperioden; åkermarken har gått från mindre naturanpassade fält till större rektangulära sammanhängande ytor. I och med detta bör andelen och mängden kantzoner minskat. Kantzonerna är på många sätt en viktig faktor i landskapet för fältviltet. Studien undersöker också om predatorer som rödräv och grävling har någon påverkan på arterna som nämns ovan. Denna undersökning tyder på att rapphönan har påverkats mer av landskapsförändringar än av predation från räv och grävling. Fältharen tycks å andra sidan ha blivit påverkad av predation från räv. Möjligtvis har tillgången på fälthare varit bättre och de kan därför ha blivit ett relativt enkelt byte för räven. Den minskande andelen kantzoner kan vara en av faktorerna till rapphönsstammens minskning. Minskar kantzonerna minskar också växtdelar och insekter som rapphönan livnär sig på. Kantzonerna är också ett bra skydd mot predatorer och rovfåglar för viltet som lever i det öppna jordbrukslandskapet. Om dessa arter ska finnas kvar i landskapet i framtiden bör mer fokus riktas på att förbättra deras livsmiljöer.

Tilldelningsdatum2019-feb-27
OriginalspråkSvenska
HandledareJohan Elmberg (Handledare) & Magnus Thelaus (Examinator)

Utbildningsprogram

  • Landskapsvetarprogrammet

Högskolepoäng

  • 15 hp

Nationell ämneskategori

  • Ekologi (10611)

Nyckelord

  • avskjutningsstatistik
  • fältvilt
  • högestad
  • jordbrukslandskap
  • landskapsförändringar
  • landskapsvetenskap
  • rapphöna

Citera det här

'