Abstract
Pensioner är ett komplext område som är mycket omdebatterat och berör oss alla. Det diskuteras i stor omfattning hur kommunerna kommer att kunna möta framtida ökade pensionsutbetalningar, då vi alla är berörda av kommunen på ett eller annat sätt. Under kommande år kommer antalet pensionärer till att bli fler. Detta då framförallt när 40-talisterna går i pension, vilket medför att det uppkommer stora kostnader för kommunen.
Kommunerna hanterar frågan om pensionsmedel på många olika sätt. Det beror på att frågan är komplex och att det finns ett stort handlingsutrymme vad gäller möjligheterna till olika lösningar. Olika rapporter har belyst frågan om att kommunerna står dåligt rustade inför framtida ökade pensionsutbetalningar. En undersökning av Danske Capital (2008) visar att Sveriges kommuner har en sammanlagd pensionsskuld för sina anställdas pensioner fram till 1998 – den s.k. ansvarsförbindelsen - på 156 miljarder kronor.
Denna studie bygger på att belysa vilken strategi de undersökta kommuner har tilltagit för att möta framtida ökade pensionsutbetalningar och varför valet blev denna strategi.
De slutsatser vi kom fram till i vår uppsats är att valet av strategi beror på hur expansiv en kommun är. En kommun med många infrastrukturella satsningar och hög befolkningstillväxt tenderar att inte avsätta några medel för pensioner. Vidare ser våra undersökta kommuner framtida ökade pensionsutbetalningar som ett mindre problem. Det finns andra saker att vara mer orolig över, framförallt det framtida ökade behovet av äldreomsorg.
Tilldelningsdatum | 2008-aug.-01 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Nationell ämneskategori
- Juridik (505)