Fysisk aktivitet i klassrummet ur specialpedagogiskt perspektiv

: “Det blir liksom lättare att tänka och sånt efter vi har rört oss.”

Abstract

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare och elever upplever att ett dagligt rörelseprogram påverkar lärmiljön. Under 10 veckor har en årskurs F-1 och en årskurs 2-3 att arbetat dagligen med 10-15 minuters fysisk aktivitet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi gå djupare i tre frågeställningar. 1. På vilket sätt upplever lärare och elever att det dagliga rörelseprogrammet påverkar lärmiljön i klassrummet?2. Vilka effekter kan lärare och elever se?3. Vilka för- och nackdelar upplever lärare och elever med rörelseprogrammet? I vår studie har vi valt att luta oss mot teorin om KASAM, en känsla av sammanhang. Vi harvalt just KASAM då den stämmer väl med de krav pedagoger och elever möter i skolan.Teorin handlar om hur tre faktorer; begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet påverkar enindivid att hantera utmaningar av olika slag och hur de stärker engagemang och viljan attlyckas. Sammanfattningsvis pekar resultaten i studien på att daglig fysisk aktivitet i form avrörelseprogram har flera positiva effekter på inlärningsmiljön. Koncentration, motivation ochuthållighet ökar och därmed även prestationerna. De nackdelar som framkommit är koppladetill det fysiska rummet, det vill säga att utrymmet i klassrummet ibland inte räcker till förrörelse då det blir trångt. Att arbeta med rörelseprogram under skoldagen skapar braförutsättningar för lärmiljön och uppfattas positivt av elever och lärare. För att skapaförutsättningar för utökad rörelse under skoldagen behöver pedagoger utbildning, tid i sittschema och stöd från ledningen i sitt arbete. Den viktigaste slutsatsen vi kan dra av studien äratt ökad rörelse under skoldagen kan bidra till en lugnare inlärningsmiljö samt bättrekoncentrationsförmåga och uthållighet hos eleverna.