Grupper vs. Individer

: en kvantitativ studie om gruppers risktolerans i förhållande till individers

Abstract

Beslut angående finansiella investeringar sker för den enskilde individen likaväl som i företag. Besluten följer den finansiella världens utveckling och blir därmed alltmer komplexa. Placeringar av monetära tillgångar med förväntan att generera inkomst eller värdestegring innebär en risk. Risknivån på investeringen beror på investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser på den finansiella marknaden och kan så småningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstår hos beslutsfattare.

Genom att studera vad som påverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstå vad som ligger bakom vilken risk som väljs vid en finansiell investering. När förändring i risktolerans studeras tas hänsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns på den finansiella marknaden. I uppsatsen studeras risktolerans hos beslutsfattare i form av enskilda individer och grupper med syftet att testa hur risktoleransen förändras om en individ tar ett beslut enskilt eller i samråd med andra. I syftet ingår också att studera om kompositionen av en grupp med hjälp av variation i gruppstorlek och könsfördelning kan påverka gruppens risktolerans.

Tidigare forskning indikerar att grupper har högre risktolerans än individer dock finns studier med omvänd syn. Studien i uppsatsen har skett genom kvantitativa experiment där respondenter enskilt och i sammansatta grupper svarat på olika frågeformulär. Av studien finnes resultat att män är mer risktoleranta än kvinnor. Emellertid visades inget signifikant resultat att en högre andel män i en grupp ökar risktoleransen i gruppen. Vid en storleksjämförelse visades ingen signifikant påverkan i risktoleransen av gruppens storlek. Sammanfattningsvis påvisades i ett av studiens test att grupper har högre risktolerans än individer medan två andra inte resulterade i en signifikant skillnad mellan dem.

Uppsatsens primära begränsningar är mängden grupper som deltog i experimentet som vid ett högre antal hade kunnat ge mer precisa resultat samt att utbildningsnivån bland respondenterna var konstant vilket enligt tidigare forskning kan ge en försvagning av könseffekten vid mätning av risktolerans. Tidigare forskning om risktolerans har mestadels skett om individer och forskning om grupper är begränsad. På grund av det ger vår studie ett bidrag i form av en återuppväckande syn på risktolerans med ett nytt perspektiv om gruppstorlek som förändringsfaktor samt förslag till vidare forskning inom risktolerans.