Gymnasielärarens syn på laborationers utformning i ämnet biologi

: Lärarens syn på möjligheter och begränsningar med laborationer

Abstract

Laborationer har sedan långt tillbaka varit en central del i biologiundervisningenoch är det än idag. Däremot kan syftet med laborationer och dess utformningvariera och ha stor betydelse för elevernas lärande. I studien deltog fembiologilärare från gymnasiet i Sverige och en kvalitativ forskningsintervjuanvändes för datainsamling. Analysmetoden som tillämpades var främstinnehållsanalys och meningskoncentration. Data analyserades och tolkades utifrånett fenomenologiskt förhållningsätt. Syftet med den här studien är att ta reda påvad laborationer har för syften och frihetsgrader enligt medverkande lärare ochom lärarna upplevde att det fanns någon koppling mellan dessa. Dessutomundersöks lärarnas tankar kring möjligheter och begränsningar med öppnarespektive slutna laborationer. Resultatet visade att den vanligaste formen avlaborationer är receptlaborationer med 1-2 frihetsgrader och de vanligaste syftenär att komplettera teorin och öva på laborativa färdigheter. Samtliga lärareförespråkade för öppna laborationer, däremot tillämpades nästan bara slutnalaborationer i deras undervisning. Lärarna uttrycker att brist i tid, ekonomi ochresurser är de främsta anledningarna till att öppna laborationer inte oftaförekommer i deras undervisning. Denna studie har potential att öka medvetenhet och kunskap om användningen av laborationer i biologiundervisningen pågymnasiet.

Tilldelningsdatum	2023-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Elisabeth Einarsson (Handledare), Anders Jönsson (Bedömande lärare) & Kristina Juter (Examinator)