Denna rapport syftar på att skapa en förståelse för omfattningen i svenska kommuners hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning visar att det är ett krav för många bolag i den privata sektorn att hållbarhetsrapportera medan det är frivilligt inom offentlig sektor. Med hjälp av att kommuner vill upprätthålla sin legitimitet, ta hänsyn till sina intressenter och efterlikna andra organisationer som inkluderar New Public Management, väljer kommuner att hållbarhetsrapportera. Rapporten baseras på ett deduktivt förhållningssätt då en proposition och sex hypoteser har skapats genom tidigare forskning som sedan testades i ett statistikprogram. Kvantitativ metod har varit utgångspunkten i denna uppsats genom att författarna har granskat kommuner som har minst 15 000 invånare. Vidare har en dokumentanalys gjorts för att få en förståelse vilka hållbarhetsupplysningar som kommunerna rapporterar. Resultatet av studien visar att kommuners storlek samt dess organisationsstruktur påverkar mängden hållbarhetsrapportering. Ett vidare forskningsalternativ till denna rapport kan vara att ta hänsyn till den totala populationen, det vill säga alla 290 kommuner i Sverige för att undersöka om resultatet hade blivit förändrat. Studiens teoretiska bidrag är att denna rapport kompletterar befintlig teori inom frivillig redovisning eftersom resursmässiga och styrningsmässiga faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen identifierats. Studiens samhälleliga bidrag är att resultatet kan hjälpa standardsättare och regelverksupprättare att avgöra om det behövs harmoniserade regelverk för kommunal hållbarhetsrapportering då det visats på en variation i svenska kommuners hållbarhetsrapportering.
- GRI
- hållbarhet
- rapportering
- faktorer
- kommuner
- ESG
- miljö
- ekonomi
- social
Hållbarhetsrapportering i offentlig sektor: En kvantitativ studie av svenska kommuners hållbarhetsrapportering ur ett ESG-perspektiv
Lundblad, E. (Författare), Miter, S. (Författare). 2024-juni
Examensarbete: Kandidatexamen