Studien syftar till att undersöka lärares beskrivningar av användningen av högläsning i undervisningen. Vi har valt att undersöka detta genom att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer där vi intervjuat fyra verksamma lärare. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med särskilt fokus på begreppen socialt samspel, den proximala utvecklingszonen samt stöttning. För att analysera resultatet har vi utgått från en tematisk analys där vi identifierade tre teman: syftet med högläsning, arbetssätt vid högläsning och olika typer av text vid högläsning. Utifrån dessa teman kommer sedan resultatet, analysen samt diskussionen att presenteras. I resultatet kan vi se att det finns ett antal syften med att högläsa men att det huvudsakliga syftet är att eleverna ska möta det svenska språket. Vidare kan vi se att lärarna använder sig av olika typer av arbetssätt vid högläsningen men att interaktionen spelar en viktig roll. Vi kan även se i resultatet att val av text är avgörande för om högläsningen ska bli en lärorik och meningsfull aktivitet. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att lärarna i studien är medvetna om högläsningens potential samt för vilket syfte de högläser, vilka arbetssätt de strävar efter samt vilken betydelse val av texter har. Det är ändå svårt att utföra det och att det krävs mycket av läraren. Detta tyder på att högläsningen faktiskt är en konst.
- Grundlärarutbildning: förskoleklass och årskurs 1-3
- högläsning
- språkutveckling
- interaktion
- årskurs 1-3
- lärare
- sociokulturellt perspektiv
“Högläsning är en konst”: Lågstadielärares beskrivning av användningen av högläsning i undervisningen
Persson, T. (Författare), Valfridsson, T. (Författare). 2024-juni
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå