Hjortviltets påverkan på skånska skogar
: markägares syn på betesskador och framtida hantering

  • Petra Alinder

Examensarbete: Kandidatexamen

Abstract

Betesskador i svensk skog uppskattas orsaka värdeminskningar i form av miljardbelopp varje år. Med trakthyggesbruk som dominerande skogsbruksmetod skapas stora ytor med känslig ungskog vilken utgör ett smörgåsbord för hjortviltet. Eftersom skogsnäringen har en betydande roll för landets ekonomi finns starka motiv till att hålla betesskadorna under kontroll. Betesskadornas omfattning kan reduceras av minskade viltstammar, men detta kan bli kontraproduktivt för regeringens mål att upprätthålla viltstammarna i en gynnsam bevarandestatus. Hjortviltet hyser dessutom ett rekreationellt värde i samhället och deras närvaro kan gynna den biologiska mångfalden. Studien undersökte via en frågeenkät privata markägares syn på skogsbetesskador, betesskadehantering och eventuella förbättringsåtgärder. Resultatet visar att skånska skogsägare i snitt uppskattar betesskadorna till måttliga. De äger till stor del sin skogsmark i de nordligare kommunerna, och skogarna består till största del av gran. Rådjur anses orsaka störst skador, främst genom bete och fejning. Majoriteten av respondenterna är aktiva jägare, och många anser att viltstammarna behöver minskas. Många anser dessutom att det behövs betydligt mer viltfoder i skogarna. Studiens resultat belyser behovet av en modernare skogsbruksmodell där man skapar mer viltfoder. Även en revidering av viltförvaltningsplanerna kan vara av stor vikt för att hjortviltstammarna ska hållas i en storlek som tillåter skogsbruket att drivas på ett hållbart sätt.
Tilldelningsdatum2024-juni
OriginalspråkSvenska
HandledarePär Söderquist (Handledare) & Johan Elmberg (Examinator)

Utbildningsprogram

  • Landskapsvetarprogrammet

Högskolepoäng

  • 15 hp

Nationell ämneskategori

  • Skogsvetenskap (40104)

Nyckelord

  • Cervidae
  • förvaltning
  • föryngring
  • hjortdjur
  • skogsbruk
  • viltvård
  • Äbin

Citera det här

'