Hur går arbetet med de friluftspolitiska målen?

: Svenska kommuners upplevda hinder i friluftsarbetet

Abstract

I Sverige utövar de flesta friluftsliv. Friluftsliv ger bland annat bättre folkhälsa, ökad naturförståelse, ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Sedan 2012 har Sverige tio riksdagsbundna friluftspolitiska mål. Syftet med friluftspolitiken är att stötta människors möjlighet till friluftsliv med allemansrätten som grund. Kommunerna har en nyckelroll i genomförandet av målen genom att säkerställa och skapa förutsättningar för friluftsutövande. Uppföljningar av arbetet med målen tyder på att det finns utmaningar och att de inte sammantaget har en positiv utveckling. Syftet med studien är att öka kunskapen kring det kommunala arbetet med de friluftspolitiska målen. För att svara på studiens frågeställningar skickades en digital enkätundersökning ut till Sveriges samtliga kommuner. Enkäten innehöll frågor om hur aktivt kommunerna jobbar med målen och om vilka hinder som upplevs i arbetet. Vidare gjordes en jämförelse mellan hur de kommuner som rankats högst respektive lägst i utmärkelsen Sveriges friluftskommun har svarat på frågorna i enkäten. Resultatet visar att kommunerna jobbar minst aktivt med Mål 3. Allemansrätten och Mål 7. Skyddade områden för friluftslivet. Resultatet visar också att ekonomiska resurser och tids/personalbrist är de två faktorer som kommunerna anser är de största hindren. De lägre rankade kommunerna jobbar mindre aktivt med målen och upplever större hinder i sitt målrelaterade arbete. En sak som skiljer dessa kommuner åt är huruvida friluftsliv beaktas i politiska styrdokument, där det är särskilt viktigt att innefatta friluftsliv för att låta det ha en plats i samhällsplaneringen. En slutsats är att kommuner har olika förutsättningar att jobba med friluftsliv på ett framgångsrikt sätt.

Tilldelningsdatum	2024-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Pär Söderquist (Handledare), Daniel Wolf-Watz (Handledare) & Joachim Regnéll (Examinator)