Abstract
Syftet med arbetet är att få klarhet i hur lärare tänker om sina skyldigheter när de får vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och kränkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller när läraren agerar. I undersökningen ingår intervjuer med lärare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillräcklig kunskap, kan göra att barnets bästa blir åsidosatt.
Barnmisshandel kan definieras på många olika sätt men tydliga tecken en lärare bör vara uppmärksam på är om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den här undersökningen framgår det vilka skyldigheter personal har både i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgår även vilket tillvägagångssätt man bör använda sig av. Undersökningen visar att regler följs då det gäller likabehandlingsplaner och lokala handlingsplaner på skolorna och att det finns en tydlig koppling i samarbetet mellan skola och socialförvaltning. Det är alltid rektorn som ytterst bär ansvar för att eventuella anmälningar görs, även om det är lärarens skyldighet att informera.
Tilldelningsdatum | 2007-juni-01 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Nationell ämneskategori
- Samhällsvetenskap (5)