Hur lärares kunskaper och attityder om Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) påverkar matematikundervisningen av elever med ADHD i årskurs F-3

Abstract

Syfte: Arbetet syftar till att redogöra för lärares kunskaper och attityder om ADHD, var de fått sina kunskaper från, och hur detta påverkar matematikundervisningen av elever med ADHD i årskurs f-3.
Teoretisk förankring: Vi redogör för diagnosen ADHD, och diskuterar exekutiva funktioner, som till exempel arbetsminne, och deras koppling till ADHD. Vi presenterar akademiska möjliggörare och klassrumspraktiker, och hur dessa påverkar matematikinlärning för elever med ADHD, och vi diskuterar hur matematikundervisningen av elever med ADHD påverkas av lärares perspektiv på lärande, och deras synsätt och förhållningssätt gentemot elever.
Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie bestående av fyra semistrukturerade intervjuer vilka spelades in, transkriberades, och analyserades.
Slutsatser: Lärare anser antingen att de har tillräckligt med kunskaper om ADHD, eller att det inte är möjligt, men de anser inte att de har tillräckligt med kunskap om hur ADHD påverkar matematikinlärning. Lärare har framförallt kunskap om symptom, men de flesta är stereotypiska, såsom hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter. De har väldigt få kunskaper om hur ADHD påverkar matematikinlärningen, och gällande vilka typer av ADHD som finns. Kunskaperna kommer framförallt från arbetslivserfarenheter. Lärare med högre kunskapsnivå använder fler klassrumspraktiker i matematikundervisningen av elever med ADHD. Lärarna har positiva synsätt på ADHD och visar relationella perspektiv, men lärare med positivare synsätt tenderar att använda färre klassrumspraktiker i matematikundervisningen av elever med ADHD.

Tilldelningsdatum	2021-dec.
Originalspråk	Svenska
Handledare	Örjan Hansson (Handledare) & Jenny Green (Examinator)