Hur rastyp och kön påverkar tamkattens (Felis catus) socialitet med människan

: stresshantering, tecken på rädsla och deras vanligaste beteendeproblem

Abstract

Det är dags att slopa det gamla påståendet att våra tamkatter (Felis catus) klarar sig bra själva – för det gör de dessvärre inte. Syftet med denna studie var att undersöka om tamkatternas vanligaste förekommande oönskade beteenden har något samband med katternas ras eller kön. Studien baseras på enkätsvar från över 3000 kattägare i Sverige. Några vanliga exempel på vad katter inte bör göra enligt kattägare kan vara att klösa på möbler, utföra sina behov utanför kattlådan och/eller göra aggressivt motstånd när omvårdnad i form av pälsvård eller kloklippning behövs genomföras. Studiens resultat tyder på att honkatterna, oavsett om de var renrasiga eller blandrasiga, tenderar att vara mer tillbakadragna samt aggressiva i sitt beteende kopplat till människan. En förklaring till detta kan vara att honkatterna har en naturlig modersinstinkt för att skydda sina avkommor. Tidigare studier har visat att katter som uppvisar färre oönskade beteenden tenderar att ha tillgång till någon form av utevistelse samt en god miljöberikning i hemmet, troligen beroende på att de får bättre utlopp för sina naturliga beteenden. Även om ett större antal katter i studien uppvisade bland annat både skygghet, aggressivitet och rumslighetsproblem säger inte det att katterna inte trivs i sällskap med människan. Trots att dagens tamkatt är ett populärt husdjur kan man inte bortse från att de kommer behålla sina naturliga instinkter och beteenden.

Tilldelningsdatum	2021-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Pär Söderquist (Handledare) & Ingemar Jönsson (Examinator)