Inlåsningens betydelse på individers känsla av begränsning och inställning till vidareutbildning

: En kvantitativ studie av nya arbetsmarknadens betydelse för yrkesverksammas känsla av inlåsning

Abstract

I takt med den nya arbetsmarknadens framväxt har anpassning, flexibilitet och utbildning blivit slagord vad gäller upprätthållandet av en bestående anställningsbarhet. Med en låg anställningsbarhet uteblir individens kontroll över arbetssituationen, vilket kan leda till att individen tvingas kvar i ett oönskat arbete och en känsla av inlåsning uppstår. Inlåsning skulle i sin tur kunna ses som en följd av olika begränsningar, varför syftet med
studien varit att undersöka huruvida upplevda begränsningar skiljer sig mellan inlåsta och ej inlåsta individer. Vidare anses utbildning centralt för att hålla sig anställningsbar, varför syftet med studien även varit att undersöka individers inställning till vidareutbildning. För uppnå syftet tillämpades en kvantitativ studie genom en enkätundersökning, vilken visade att inlåsta individer upplevde större begränsningar än ej inlåsta. Trots större begränsningar förelåg ingen skillnad mellan grupperna gällande inställning till vidareutbildning. Däremot förekom en generellt mer negativ inställning till långa utbildningar, vilket belyser betydelsen av uppoffringens storlek snarare än individens inlåsningssituation. Radikala förändringar behöver dock inte vara en nödvändighet för att undvika eller ta sig ur en inlåsning. HR kan därför få en viktig roll att uppfylla genom att bidra till individens utvecklingsmöjligheter och på så sätt motverka känslan
av inlåsning.

Tilldelningsdatum	2023-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Cornelia Wulff Hamrin (Handledare) & Ulf Ericsson (Examinator)