"Jag är där på riktigt"

: förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens

Abstract

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några förskollärares uppfattningar om professionell relationskompetens och dess betydelse för de yngre barnens (i åldrarna 1–3 år) utveckling och lärande.  Studien ger en översikt av tidigare forskning kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande. Studien innehåller även förskollärares uppfattningar om detta utifrån genomförda intervjuer.   Studiens teoretiska utgångspunkt är Aspelins relationella pedagogik och några av Aspelins centrala begrepp i denna teori.   Studiens resultat visar att begreppet professionell relationskompetens var ett okänt begrepp för förskollärarna. De förmågor som framträder angående professionell relationskompetens är förskollärarnas förmåga att vara lyhörd, förmågan att vara närvarande, förmågan att visa respekt för barnet samt förmågan att ta ansvar för relationen. Förskollärarna uttrycker att de skapar förutsättningar för att utveckla relationer som gynnar barns utveckling och lärande genom att utveckla relationer till föräldrar, skapa det lilla sammanhanget, hitta en balans mellan närhet och distans i relationen till barnet, ge tid, beakta barns delaktighet samt genom att arbeta med struktur och rutiner i förskolans vardag. Förskollärarna beskriver relationens betydelse för de yngre barnens utveckling och lärande genom en relation som bygger på samspel, kommunikation, ett delat gemensamt fokus men även genom att utmana, bekräfta och visa tillit till barnets förmåga.   Specialpedagogiska implikationer utifrån forskning och studiens resultat är hur denna kunskap kring professionell relationskompetens och relationens betydelse för barns utveckling och lärande ska kunna synliggöras och implementeras i förskolan för att möta alla barn. Hur kan barnhälsans olika professioner, där specialpedagogen ingår med sin kompetens, arbeta för att utveckla goda relationer i förskolan som gynnar barns utveckling och lärande?