Studien syftar till att ge perspektiv på hur lärare identifierar särskilt begåvade elever i matematik och ge en bild av hur undervisningen differentieras för att nå dessa elever. Men även vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever i undervisningen av elever med särskild begåvning i matematik. Studien utgår ifrån en svensk skolkontext där sex lärare i årskurs 4-6 har intervjuats, utifrån en semistrukturerad intervjumetod, för att ge en bild kring hur de arbetar med särskilt begåvade elever. Empirin som samlats in analyserades utifrån Krutetskiis (1976) ramverk om matematiska förmågor och Tomlinsons (2001) ramverk kring differentierad undervisning utifrån aspekterna innehåll, process, produkt och lärandemiljö. Studien visar att lärare främst identifierar särskilt begåvade elever i matematik genom informella observationer i matematiska samtal och problemlösningstillfällen. Några använder kompletterande tester, men gemensamma verktyg saknas, vilket gör att identifieringen i hög grad beror på lärarnas professionella omdöme. Då särskilt begåvade elever är en heterogen grupp och inte alltid syns i klassrummet, finns en risk att vissa förblir oidentifierade om lärarna saknar tillräcklig kunskap. Samtliga lärare i studien betonade vikten av att erbjuda utmanande och öppna uppgifter för att främja motivation och utveckling. Även om synen på flexibel gruppering varierade, rådde enighet om att ett tryggt och öppet klassrumsklimat är avgörande för framgångsrik differentiering.
Tilldelningsdatum | 2025-juni |
---|
Originalspråk | Svenska |
---|
Handledare | Örjan Hansson (Handledare), Per Hammer (Bedömande lärare) & Petra Magnusson (Examinator) |
---|
- Grundlärarutbildning: årskurs 4-6
- Pedagogiskt arbete (50304)
Jag vill också utvecklas: En intervjustudie utifrån ett lärarperspektiv kring särskild begåvning i matematik
Edvinsson, A. (Författare), Strid, T. (Författare). 2025-juni
Examensarbete: Yrkesexamen, avancerad nivå