Källkritisk kompetens i ett senmodernt samhälle

: En kvalitativ studie av källkritisk kompetens i samhällskunskapsundervisningen åk 7-9

Abstract

Källkritikens betydelse har på senare år vuxit som en stor samhällsfråga. Enligt den nuvarande läroplanen i skolan uppdrag att fostra elever till att bli engagerade medborgare genom att granska olika slags källor. Skolinspektionens rapport från 2018 visade att i Sveriges skolor i ämnena samhällskunskap och svenska behöver undervisning i källkritiskt tänkande utvecklas och anpassas till digitala medier och internet. Det samhälle vi befinner oss i kallas det senmoderna samhället och kännetecknas som ett informationssamhälle där ny information ständigt kommer. Den teknologiska utvecklingen som digitalisering har skapat nya utmaningar i det senmoderna. Falsk information och pseudovetenskapliga webbsidor om konspirationsteorier är exempel på faktorer som saknar vetenskaplig grund och som sprider vilseledande information som ger elever en falsk verklighetsuppfattning. Detta ställer krav på att elever utvecklar källkritisk kompetens för att kunna hantera information på internet. Giddens hävdar att i det senmoderna samhället förlorar
tradition sitt grepp om individer, och de blir mer reflexiva och börjar reflektera över sig själva och sina livsval. Det föränderliga informationssamhället kräver att individen ständigt reflekterar sig själv i den ökade mängden kunskap. Vi måste lära elever att bli mer reflekterande om vi vill ha kunniga och engagerade medborgare som kan delta i ett demokratiskt samhälle.

Tilldelningsdatum	2022-dec.
Originalspråk	Svenska
Handledare	Staffan Stranne (Handledare) & Lars Andersson Hult (Examinator)