Kamratrelationer i grundsärskolan

: En intervjustudie med sex speciallärare

Abstract

Läroplanen för grundsärskolan lyfter att "Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära." Med hänseende till detta och författarnas blivande arbete som speciallärare i grundsärskola är undersökningsområdet för denna studie kamratrelationer inom särskolan. Läroplanen för grundsärskolan konstaterar vidare att "de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever.” Med Szönyi och Söderqvist Dunkers delaktighetsmodell som teoretisk utgångspunkt har syftet i denna studie varit att undersöka hur sex speciallärare på tre olika grundsärskolor ser på och arbetar med elevernas tillgång till kamratrelationer.
För att svara upp till denna studies syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare som är verksamma inom grundsärskolan. Den kvalitativa ansatsen valdes utifrån att den är flexibel, varigenom det blev möjligt att anpassa forskningsdesignen baserat på vad som upptäcktes under arbetets gång.
Studiens resultat visar på en bredd av uppfattningar om elevers sociala förmåga, behov och intressen. Det visar även på en stor variation av arbetssätt för att gynna elevers möjligheter till kamratrelationer. Bland de strategier som nämndes av speciallärarna fanns bland annat social träning, att “backa” för att ge eleverna utrymme till egna relationer, samt uppstyrda rastaktiviteter som socialt stöd. Studien är avgränsad till sex speciallärare verksamma inom grundsärskolan i södra Sverige, och kan därmed inte ge några generaliserbara riktlinjer för skolformen som helhet. Däremot så kan tendenser iakttas och implikationer göras för vidare forskning.
De bitvis motsatta svar som informanterna gav kring elevernas förmågor, kamratrelationer och önskemål, samt speciallärarnas skilda strategier att både backa och ge eleven möjlighet att utveckla sin autonomi, och samtidigt ge eleverna stöd i utvecklandet av kamratrelationer, ger implikationer till praktiken, då dubbelheten i sig antyder att specialläraren behöver ge akt på sitt agerande i möte med eleven.
Studien visar att fortsatt forskning behövs, förslagsvis från ett elevperspektiv. Då fältet till stor del är obeforskat skulle en mixad ansats av enkäter, djupintervjuer med och observationer av elever föreslås.

Tilldelningsdatum	2023-juni
Originalspråk	Svenska
Handledare	Kamilla Klefbeck (Handledare), Angerd Eilard (Bedömande lärare) & Helena Sjunnesson (Examinator)