Abstract
Det finns två olika typer av koncernchefer, de som blivit utsedda och de som endast kallas för det. Det är endast den som är utsedd som kan inta en rättslig ställning som koncernchef. Då koncernchefen har en organställning, såsom VD eller styrelseledamot, intar denne den rättsliga ställning som organställningen innebär. Om koncernchefen inte har någon organställning kan denne få en rättslig ställning genom ställningsfullmakt eller genom delegation från styrelsen.
Vid helägt dotterbolag kan koncernchefen ge bindande direktiv till styrelsen i dotterbolaget. För att koncernchefen ska kunna ge direktiv till styrelsen i icke helägt dotterbolag krävs det att detta går genom bolagsstämman. För att koncernchefen ska kunna företräda dotterbolaget krävs att dotterbolagets styrelse ger särskild firmateckningsrätt.
Skadeståndsrättsligt bör en koncernchef bedömas efter om denne har en organställning eller inte. Då denne har en organställning och agerar som detta ska dennes agerande bedömas efter de associationsrättsliga reglerna, det vill säga ABL 15 kapitlet. Då koncernchefen inte har en organställning bör dennes agerande bedömas enligt de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna i SkL eller enligt sysslomannareglerna i HB 18 kapitlet.
Tilldelningsdatum | 2005-juni-01 |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Nationell ämneskategori
- Juridik (505)