Konventionell spirometri och minispirometri

: Hur skiljer sig resultaten i ett kliniskt material?

Abstract

Fler spirometrier behover genomforas for att upptacka lungsjukdomar som t.ex. kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). En minispirometer kan snabbt och enkelt screena for detta. Pa Helsingborgs lasarett pa avdelningen for klinisk fysiologi anvands rutinmassigt enbart en plethysmograf-spirometer, trots att det dar aven finns en minispirometer. Genom att undersoka hur noggrann minispirometern ar jamfort med den vanligtvis anvanda spirometern, kan den lilla varianten i vissa fall anvandas vid t.ex. screening eller i samband med andra undersokningar dar information om lungfunktion behovs.

Sammanlagt stallde 45 konsekutiva patienter upp pa analys via minispirometri efter genomford konventionell spirometri med reversibilitetstest. Av dessa anvandes 41 stycken i undersokningen. Efter den konventionella spirometrin fick de utfora 4 - 7 forcerade expirationer direkt foljt av inspirationer. De parametrar som anvandes var forcerad expiratorisk volym under den forsta sekunden (FEV1), forcerad vital kapacitet (FVC) och kvoten FEV1/FVC. For den konventionella spirometrin anvandes langsam VC enligt klinisk rutin.

Med 95 % KI beraknades medelvardet och SD for skillnaden i FVC mellan de bada metoderna till -0,19 ・} 0,30 liter. For FEV1 var resultatet 0,04 ・} 0,13 liter och kvoten FEV1/FVC gav 0,05 ・} 0,05. Parat t-test gav for FVC t= 4,1. For FEV1 t= 1,79 och for kvoten FEV1/FVC t= 6,28. T- vardena jamfordes med t kritiskt = 2,03 som erholls ur en tabell. Ett lagre t- varde an tkritiskt antyder att metoderna ar tillrackligt lika. FEV1 stamde bra overens mellan de bada metoderna. Det fanns en signifikant skillnad for FVC och forkvoten FEV1/FVC.