Kritisk blick

: Elevers kritiska tänkande vid bildanalys

Abstract

Den empiriska undersökningens syfte var att synliggöra hur kritiskt tänkande kom till uttryck hos elever i årskurs 9 vid bildanalys av reklamannonser före och efter manipulation i form av Björkvalls (2019) verktyg för bildanalys. En intervention med kvasiexperimentell design genomfördes för att uppfylla uppsatsens syfte och frågeställning där 57 elever deltog med enkätsvar innefattande bildanalyser, varav 16 elever tillhörde kontrollgrupper vilkas funktion var att säkerställa att valet av bild inte var grundorsaken till ett specifikt kritiskt tänkande. Bexell och Kalms (2017) kategorisering av kritiskt tänkande: Skepsis och granskning, Kreativitet och självständighet, Avtäcka maktstrukturer samt Reflexiv självkritik, användes i syfte att synliggöra och analysera elevers kritiska tänkande. Resultatet från kontrollgrupperna visade att bildvalet inte påverkade hur kritiskt tänkande kom till uttryck. Dock bidrog resultatet med insikten att det kunde vara fördelaktigt att låta eleverna i experimentgrupperna analysera fler bilder i följd på liknande sätt som kontrollgruppen fick göra. Resultatet av den empiriska studien visade ingen direkt påverkan för hur elevers kritiska tänkande kom till uttryck efter manipulation i form av Björkvalls (2019) verktyg för bildanalys.

Tilldelningsdatum	2022-dec.
Originalspråk	Svenska
Handledare	Christoffer Dahl (Handledare), Jonas Asklund (Bedömande lärare) & Kristina Juter (Examinator)