Abstract
Syftet med studien är att undersöka mellanstadielärares uppfattningar omundervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI), i linje med
kursplanernas mål om att utveckla elevers kommunikativa och kritiska förmågor.
Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare och har en
fenomenografisk ansats för att synliggöra variationer i hur SNI förstås i
undervisningen. Resultaten visar att lärarna har en genomgående positiv inställning
till SNI, men deras uppfattningar varierar tydligt i fråga om hur SNI definieras och
vilket syfte det fyller. Vissa ser det som ett verktyg för att stärka elevers
medborgarkompetens och kritiska tänkande, medan andra betraktar det främst som
ett komplement till faktaundervisning. Denna variation påverkar hur SNI uppfattas
kunna integreras i undervisningen, från att vara en central del till att placeras sist
eller utelämnas. Även synen på kommunikativa moment skiljer sig: vissa lyfter
diskussioner och debatter som viktiga, andra ser dem som svåra att genomföra eller
reducerade till repetition av fakta. Lärarnas olika uppfattningar om hinder, som
tidsbrist, behov av kompetensutveckling och elevers mognad, synliggör en
spänning mellan intentionerna att arbeta med SNI och deras föreställningar om hur
undervisningen bör utformas. Studien pekar på ett behov av ökad
kompetensutveckling och ett stärkt kollegialt samarbete för att främja en mer
integrerad SNI-undervisning. Genom att synliggöra lärarnas uppfattningar och de
utmaningar de möter, kan studien bidra till att utveckla undervisningspraktiken och
stödja skolor i att stärka elevers naturvetenskapliga allmänbildning och
demokratiska kompetens.
Tilldelningsdatum | 2025-juni |
---|---|
Originalspråk | Svenska |
Handledare | Maria Eriksson (Handledare), Sara Brommesson (Bedömande lärare) & Petra Magnusson (Examinator) |
Utbildningsprogram
- Grundlärarutbildning: årskurs 4-6
Högskolepoäng
- 15 hp
Nationell ämneskategori
- Pedagogik (50301)